Enligt EU-kommissionen slänger konsumenterna i alla EU-länder tillsammans bort omkring 10 procent av den mat som lämpar sig för konsumtion. Parallellt saknar 40 miljoner européer resurser att äta sig mätta.
EU-kommissionen eftersträvar en gynnsammare balans i matkedjan som syftar till att förebygga och minska matsvinn i hela Europa. EU-parlamentet har denna höst godkänt nya bindande mål för att dämpa matsvinnet i medlemsländerna fram till 2030.
Varje år kasseras omkring 60 miljoner ton mat i EU:s medlemsländer. Det motsvarar cirka 130 kg mat per invånare. Hushållen står för mer än hälften av matsvinnet i EU (53 procent).
Cirka nio procent av svinnet (12 kg per invånare) härstammar från den primära produktionen, exempelvis inom jordbruket. 18 procent (23 kg per invånare) kommer från förädling.
Restauranger och livsmedelstjänster står för 12 procent av matsvinnet (15 kilo per invånare) och detaljhandel och livsmedelsdistribution för ytterligare 8 procent (10 kilo per invånare).
År 2022 genererade Cypern, Danmark och Grekland det ymnigaste matsvinnet. De länder som genererade minst matsvinn var Spanien, Slovenien och Kroatien. Matsvinnet i Finland och Sverige låg under EU-genomsnittet.
Matsvinnet är problematiskt
Många konsumenter betecknar matsvinnet som ett etiskt problem. Men EU-kommissionen framhåller att konsekvenserna är värre än så, eftersom matsvinnet dessutom skadar miljön, ekonomin och samhället.
Matsvinnet står för ungefär 16 procent av alla utsläpp av växthusgaser från EU:s kompletta livsmedelssystem. Ett minskat matsvinn skulle parallellt sänka utsläppen och stöda åtgärderna mot klimatförändringar.
Enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO utgör produktionen och transporten av mat som senare slängs bort omkring åtta procent av de globala växthusgasutsläppen. Matsvinn belastar dessutom åtta procent av de knappa naturresurserna.
Som exempel noterar kommissionen att den vattenmängd som används för att producera mat som senare kasseras, motsvarar 12 procent av den totala mängden vatten som används för produktion och konsumtion av livsmedel i hela EU.
Matsvinn kostar pengar
Matsvinnet är dessutom ett ekonomiskt problem. Hushållen betalar för mat som de aldrig konsumerar medan bönder och företag förlorar pengar i varje led av kedjan, då en del av maten kasseras som avfall.
De årliga kostnaderna för matsvinnet i EU uppskattas till ett marknadsvärde av omkring 132 miljarder euro. Därtill uppskattar kommissionen att omkring 9,3 miljarder euro tillkommer i form av extra arbetskostnader för insamling och hantering av matsvinn.
Matsvinnet medför kostsamma sociala effekter. Kasseringen av värdefull mat slösar resurser som kunde användas bättre. I EU spenderar varje invånare i medeltal ungefär 13 procent av sina pengar på mat.
Kassering av ätbar mat som avfall missar en viktig chans att förbättra livsmedelssäkerheten och hjälpa människor som saknar tillgång till hälsosamma måltider och smaklig mat.
Många olika aktörer i livsmedelskedjan bidrar till matsvinn. På konsumentnivå lockar impulsköp till inköp av olämpliga förpackningar. Brist på kyl eller frysutrymmen och otillräcklig planering kan också locka till matsvinn.
Datummärkningar kan också vara problematiska. Många konsumenter kan misstolka märkningsreglerna och slänga mat som fortfarande är trygg att konsumera. En EU-studie tyder på att upp till 10 procent av matsvinnet kan beror på feltolkad datummärkning.
Bindande mål
Kommissionen lade i juli 2023 fram ett förslag om en översyn av sopdirektivet med målet att att minska mat- och textilavfall. Bland annat föreslogs bindande mål för en nationell avfallsminskning till 2030.
EU-parlamentet och EU:s regeringar nådde en överenskommelse om lagändringarna i februari 2025. De antogs av parlamentet i september 2025.
Mängden matsvinn ska minska med tio procent inom livsmedelsförädling och tillverkning. För detaljhandel, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll ställs fristen till 2030, i relation till det årliga genomsnittet för matsvinn mellan 2021 och 2023.
EU-kommissionen har genomfört konsumentstudier för att identifiera möjliga nya sätt att märka sista konsumtionsdatum. Dessutom har och har olika konsumentprofiler utarbetats med avseende på matsvinn.
Donationer av mat är ett sätt att minska onödigt matsvinn. EU:s direktiv för donationer av mat antogs 2017 med målet att underlätta insamling och omfördelning av säker, ätbar mat till behövande.
Målet är att skapa en enhetlig metod att mäta matsvinn. Kommissionen har redan antagit en gemensam metodologi försom gör det möjligt att mäta matsvinn i varje led av livsmedelskedjan.