Det är inte ovanligt att EU betalar ut för höga belopp av jordbruksstöd. Under perioden 2014 till 2022 låg EU ute med 2,4 miljarder euro som borde återkrävas. EU:s revisionsrätt uppmanar nu kommissionen att effektivera kraven på återbetalningar.
Totalt hopade sig 14 miljarder euro i form av oriktiga utgifter under perioden 2014-2022.
Pengar som inte återkrävs kan bidra till att ytterligare höja kostnaderna. Den långsamma behandlingen hotar till och med EU:s anseende, klagar revisorerna.
Kommissionen ska se till att felaktigt utbetalade medel registreras korrekt och snabbt, men det tar ofta för lång tid att skaffa tillbaka pengarna. När det gäller gemensamt förvaltade CAP-medel i medlemsländerna är intresset för återbetalningar rätt måttligt.
Det råder stora skillnader mellan EU-länderna. Under perioden 2014-2022 rapporterades 14 miljarder euro i form av felaktigt använda medel på alla områden. Att återkräva oriktiga utgifter borde vara ett viktigt led i EU:s finansiella integritet.
Frankrike, Italien, Spanien och Polen rapporterar enligt revisorerna de högsta beloppen för medel som borde återkrävas. Återbetalningsgraden var högst i Österrike (92 procent) och lägst i Polen (17 procent).
Systemet fungerar illa
Vid återkrav av EU-medel på felaktiga grunder, ska kommissionen se till att en organisation eller stödmottagare betalar tillbaka beloppen helt eller delvis. Om pengarna redan har betalats ut, blir det ofta en utdragen process att kräva dem tillbaka.
I många fall händer ingenting. Enligt EU:s revisorer dröjer det vanligen mellan 14 och 23 månader från den tidpunkt då den finansierade verksamheten hade avslutats, innan ett återbetalningskrav skickas ut.
Därefter dröjer det ytterligare tre till fem månader innan medlen kan kasseras in. EU måste i upp till åtta procent av fallen till och med totalt avstå från återbetalningskraven. Det är inte godtagbart, menar revisorerna.
EU bör göra sitt yttersta för att återkräva felaktigt använda EU-medel utan dröjsmål, kommenterar Jorg Kristijan Petrovič, som i egenskap av ledamot av revisionsrätten ansvarar för revisionen.
Det är EU skyldigt skattebetalarna. Om unionen inte lyckas återkräva pengarna, skadas befolkningens förtroende. Enligt revisionsrättens årsrapport för 2022 ökade andelen felaktigt använda budgetmedel från 3,0 procent till 4,2 procent mellan 2021 och 2022.
Denna utveckling tvingar fram en mer ändamålsenlig återvinning av medel och frågan är angelägen. Eftersom endast 20 procent av budgeten förvaltas direkt av kommissionen, kan det ändå vara svårt att avhjälpa fel och återkräva medlen, medger revisorerna.
Missbruk skadar förtroendet för EU
Enligt revisorerna är det största problemet vid återkrav av direkt och indirekt förvaltade medel de långa fördröjningarna mellan fastställandet av ett finansiellt fel och utförandet av själva betalningskravet.
För att påskynda återkraven av missbrukade agrarmedel rekommenderas kommissionen att förkorta tiden mellan fastställandet av de oriktiga uppgifterna och inledningen av själva förfarandet för återkrav. I dag tar processen en på tok för lång tid i anspråk.
Vidare rekommenderar revisorerna att kommissionen årligen borde lämna korrekta och fullständiga rättelser av utgifter som har visat sig vara oriktiga och åtgärder som tarvar korrigering. Så kunde processen finslipas i framtiden.