Den europeiska jordbruksforskningen förlorar sin internationella konkurrenskraft om moderna växtförädlingsmetoder som crispr/cas9 hamnar i samma kategori som traditionell GMO. Viktiga företag kommer att lämna EU, befarar växtforskare.
EU-domstolen överraskade nyligen med ett utslag som klassificerar gensaxen som genteknik. Sorter som framställs med mutagenes (genredigering) måste uppfylla de komplicerade EU-bestämmelserna för genteknik.
Ett bra beslut som gynnar både miljö och konsumenter, jublar miljöorganisationen Greenpeace. Crispr är och förblir genteknik med alla sina risker. EU ska följa försiktighetsprincipen. Konsumenterna vill inte ha genteknik.
Greenpeace & Co har sina skäl att slå upp champagnekorkarna. Alla väntade egentligen att EU-domstolen skulle avgöra frågan i gensaxens favör. Nu är stämningen dämpad i forskarlägret.
Utslaget är en besvikelse för växtförädlingen som hade hoppats på friare tyglar för gensaxen, såsom fallet är i USA och en lång rad andra länder. Konsekvenserna är ännu svåra att bedöma i sin helhet men forskarna är upprörda.
Domstolen har fastställt att organismer som förädlas med gensaxen räknas som GMO. Produkterna måste godkännas enligt det nuvarande GMO-direktivet och genomgå samma stränga tillståndsprocess som ”gamla” GMO-sorter.
Häftig kritik av svenska forskare
Många forskare kritiserar domstolen för undfallenhet och rädsla för de starka miljöorganisationerna, som häftigt har trummat för ett förbud mot gensaxen. Vetenskapliga fakta har trängts undan.
I Sverige har forskningen inom crisp/cas9 redan hunnit långt. Svenska forskare har ingen förståelse för domstolens avgörande. Det skriver Jens Sundstrom, docent i växtfysiologi vid SLU, och professor emeritus Torbjörn Fagerström i en debattartikel i Dagens Nyheter.
EU-domstolens beslut om genetiskt modifierade växter är ytterligare ett exempel på att jordbruksforskningens inriktning och tillämpningar alltmer styrs av idéer som omhuldas av miljörörelser och saknar vetenskaplig förankring, heter det i artikeln.
Utslaget är ett dråpslag mot Europas växtforskning, rasar den svenska forskaren Jens Sundström, som är docent i växtfysiologi vid SLU. Han förargar sig över att stora forskningsmedel redan har satsats på tekniken.
Nu drar man i princip undan mattan. Skillnaden i regelverk till bland annat USA kan få svåra konsekvenser. Man kan befara att den forskning som bedrivs i EU kommer att flytta ut till andra kontinenter, befarar Sundström.
Den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca beklagar utslaget och förutspår negativa följder för jordbruket. EU riskerar att isolera sig från den innovativa utvecklingen i resten av världen, säger generalsekreterare Pekka Pesonen.
Gensaxen blir svår att övervaka
I Danmark ifrågasätter jordbrukets branschorganisationen Landbrug & Fødevarer om det alls ska bli praktiskt möjligt att reglera gensaxen i EU. Det säger Thor Gunnar Kofoed från organisationens utsädesgrupp i ett uttalande för tidningen Ingeniøren.
Det går inte att övervaka teknologier som Crisp/Cas9. Det finns ingen teknik som kan avslöja om mutationer har genomförts på naturlig väg eller med gensax. Ett kontrollsystem skulle bli både dyrt och ineffektivt, menar Kofoed.
Stöd får han av den tyska forskaren i växtförädling Thomas Miedaner vid universitetet i Hohenheim. Enligt Miedaner är det omöjligt att identifiera nya utländska sorter som har behandlats med gensaxen.
Inom inom tio år kommer sannolikt alla viktiga sorter i USA, Sydamerika eller Kina att vara förändrade utan att någon märker det. Det spelar ingen roll om förädlingen har genomförts på naturlig väg eller med gensaxen, säger Miedaner.
Ett förbud mot gensaxen innebär att tekniken blir ointressant att använda i EU. Miedaner utgår från att innovativa företag som försöker utveckla sina produkter kommer att flytta bort från Europa, framför allt till USA.
Forskarna efterlyser en ingående debatt om den rättsliga situationen för att klargöra branschens möjligheter att rädda det som räddas kan. I annat fall är risken överhängande att Europa förlorar sin konkurrenskraft inom den internationella växtförädlingen.
Sist och slutligen har EU-domstolen inte tagit ställning varken för eller emot tekniken. De laglärda bedömde enbart hur gensaxen ska anpassas till EU:s gentekniklagstiftning. De facto ligger bollen hos kommissionen och medlemsländerna.
Det är fullt möjligt för kommissionen, medlemsländerna och parlamentet, att ta initiativet till en lagändring som uppdaterar det gamla GMO-direktivet till dagens tekniknivå. Men det förutsätter i sin tur ett gediget stöd hos en majoritet av EU-länderna.