Mjölk, yoghurt, grädde, smör och ost är skyddade begrepp som enligt EU-rätt bara får användas i samband med produkter som härstammar från däggdjur. Det vill livsmedelsindustrin ändra på. EU-parlamentet ska ta ställning i oktober.
För tre år sedan fastställde EU-domstolen att mjölk kommer från juver. Beteckningar som sojamjölk och veganost är inte tillåtna. Enligt domarna har konsumenterna rätt att lita på etiketterna.
Denna princip är starkt förankrad i det internationella regelverket Codex Alimentarius och är sedan mer än 30 år beståndsdel i EU-rätten. Reglerna används också som riktmärke för handelstvister inom WTO.
EU-parlamentet ska i oktober ta ställning till beteckningarna. Det sker i samband med en reform av den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter. Livsmedelsindustrin och affärskedjorna försöker passa på tillfället att pressa fram ändringar.
Klara besked till konsumenterna
I princip är det meningen att parlamentet ska skärpa de gällande reglerna. Industrin får till exempel inte saluföra sina produkter med tillägg som -mjölk, -ost, -smör eller -yoghurt, om produkten inte härstammar från djur.
Bindeord ska inte heller tillåtas, exempelvis ”som”, ”à la”, ”och”, ”ersättning”. Tilläggen ”alternativ ost”, ”sojamjölk” och ”rent vegetabilisk” ska också vara förbjudna, enligt förslaget. Konsumenterna har rätt att få klara besked.
I samband med reformen vädrar nu tillverkarna av vegan- och liknande livsmedelsprodukter chansen att trumma igenom friare beteckningar. Bakom initiativet står bland annat Beyond Meat, Upfield, Unilever, Nestlé och Seamore.
De stora tyska handelskedjorna Lidl, Aldi och Edeka kräver likaså friare beteckningar. Koncernerna påpekar att konsumenterna redan har vant sig vid mandelmjölk och sojayoghurt.
Dessa produkter är etablerade och bär sina benämningar av hävd. Kunderna efterlyser information om varan. Innehållet kunde exempelvis beskrivas som ”en typ av” surmjölk eller yoghurt.
Kritik från mejeribranschen
EU-parlamentet avser däremot att skärpa reglerna. Förslaget kritiserar beteckningar som vegankorv, veganstek och olika slag av veganburger. Veganbranschens organisationer ser för sin del ingenting ont i de sammansatta benämningarna.
Tilläggsbeteckningar som mjölk, yoghurt och korv har stor betydelse för konsumenten, som därigenom kan skapa sig en uppfattning om veganproduktens smak, konsistens, utseende och användning, argumenterar den tyska organisationen ProVeg.
Matvanorna har förändrats och fler konsumenter föredrar kött- och mjölkfria produkter med hänsyn till klimatförändringen. Konsumenterna har rätt till information som beskriver produkterna på bästa möjliga sätt, framhåller tillverkarna av alternativa produkter.
Den europeiska mejeriorganisationen EDA (Europan Dairy Association) går emot förslaget. Särskilt upprörande är enligt EDA att en livsmedelskoncern som Nestlé har anslutit sig till branscher som efterlyser liberalare regler.
Nestlé hör till de viktigaste användarna av komjölk i hela EU. Koncernen är medlem i EDA och Nestlés firmamärke är tryckt på vårt brevpapper. Det får mig att skämmas, dundrar EDA-chefen Alexander Anton i ett uttalande.