Efter en lång omröstningsvecka antog EU-parlamentet senaste fredag ett eget kompromissförslag till nästa CAP. Parlamentet reserverar hela 30 procent av stöden för ekosystemen medan medlemsländerna vill begränsa andelen till 20 procent.
Parlamentets tre största grupper, konservativa EPP, socialdemokraterna S&D och liberala Renew Europe, fick en klar majoritet bakom sig i de många omröstningarna. EU:s jordbruksministrar hade tidigare samma vecka slagit fast sina ståndpunkter. Det innebär att trilogförhandlingarna mellan kommissionen, medlemsländerna och parlamentet kan inledas inom kort.
Parlamentet vill reservera minst 30 procent av medlen för ekosystemen i den första pelaren. Enligt parlamentet kan upp till 12 procent av medlen för jordbruksstöd omfördelas till den andra pelaren. Minst 60 procent av de nationella medlen i den första pelaren reserveras för basstöd, omfördelningsstöd och kopplade stöd.
Minst 35 procent av den andra pelaren ska användas för miljö- och klimatskydd. 30 procent går till miljörelevanta investeringar. De kopplade stöden ska sänkas till 10 procent av direktstöden plus 2 procent för proteingrödor.
Enligt parlamentet borde medlemsländerna uppmuntra sina producenter att reservera minst fem procent av marken för icke-produktiva områden för att gynna den biologiska mångfalden, med option att gå upp till tio procent.
Parlamentarikerna röstade för att successivt sänka det årliga direktstödet till större gårdar från och med ett stödbelopp av 60.000 euro och uppåt. Ett definitivt tak skulle sättas vid 100.000 euro. Men det är osäkert om planerna går att omsätta i praktiken.
Riktningen börjar ta form
Enligt EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP/Renew) är det viktigt att jordbrukarna äntligen får besked om riktningen för nästa CAP. Han utgår från att den administrativa bördan ska minska.
– Paketet är inte på något sätt perfekt, men det innebär ändå flera förbättringar i jämförelse med den nuvarande CAP, som har varit i kraft sedan 2014. Nu vet man hur jordbrukspolitiken kommer att gestalta sig fram till 2027.
Striktare regler för bland annat djurhållning torde de facto understryka de finländska producenternas konkurrenskraft. Vår finländska jordbruk står redan i täten när det gäller ansvar och produkternas kvalitet, framhåller Torvalds.
Finland har avancerat snabbt på flera områden. Som ”first movers” kommer vi nu att dra stor nytta av detta. Finland ligger redan långt framme, jämfört med de flesta andra länder, anser Torvalds.
Av samma åsikt är också den liberala parlamentarikern Ilse Katainen. Hon utgår från att förra veckans maratonomröstning i parlamentet kan resultera i ett lönsamt och hållbart jordbruk i Finland fram till 2027.
I det nya förslaget riktas fler stöd till miljö- och klimatåtgärder, men samtidigt kvarstår många stöd som beaktar särförhållandena i norr. Stöden är viktiga för de finländska producenterna.
En avgörande framgång är att 141-stöden kunde bibehållas i den kommande reformen. De finländska särförhållandena beaktas också i undantagen för kopplade stöd. Samtidigt medger Katainen att helheten är komplex. Man kan inte vara nöjd med allt.
En knapp majoritet röstade för stödtak
Katainen beklagar att en knapp majoritet i parlamentet lyckades driva igenom ett stödtak på 100.000 euro, som börjar bita redan från 60.000 euro och uppåt. Regeln lämpar sig inte för finländska förhållanden.
Enligt Katainen är det ännu allt annat än klart att stödtaken kommer att förverkligas i denna form. Hon hänvisar till stats- och regeringschefernas kompromiss för de direkta stöden för den kommande sjuårsperioden, som slogs fast senaste sommar.
I samband med förhandlingarna kom medlemsländerna överens om vissa allmänna riktlinjer som gäller jordbrukspolitiken. Detta gäller bland annat frivilliga gårdsspecifika stödtak och en utjämning av direktstöden mellan medlemsländerna.
Stödtaket skulle enligt denna modell inte försvaga det finländska jordbrukets konkurrenskraft och reformer. Tillämpandet är frivilligt och gäller endast en del av de direkta stöden.
Nöjd med omröstningsresultatet var tysken Norbert Lins (EPP), som leder parlamentets jordbruksutskott. Enligt Lins blir nästa europeiska jordbrukspolitik förutsägbar, flexibel och ekologisk.