Ett drygt tjugotal lobbyorganisationer inom EU:s livsmedelsbransch kräver en omprövning av EU-domstolens negativa utslag mot gensaxen. De befarar att EU riskerar att förlora konkurrensen mot den övriga världen utan tillgång till de nyaste förädlingsmetoderna.
Domstolens utslag förra sommaren blev ett bakslag för alla som hade hoppats på fria tyglar för växtförädling med hjälp av gensaxen Crisp/Cas och jämförbara metoder. Framöver måste också genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess.
Växtförädlarna och livsmedelsbranschen hade hoppats på flexiblare chanser för mindre, innovativa företag att ta upp kampen med de stora multinationella koncernerna som dominerar växtförädlingen.
Nu upprepar 22 intresseorganisationer med anknytning till jordbruk och livsmedelsindustrin sina krav på en omprövning. De befarar att EU-industrin förlorar fotfästet i den globala konkurrensen om Europa förblir stängt för nya förädlingsmetoder.
Bland de undertecknade organisationerna noteras EFS (sockerbranschen), Coceral (spannmålshandel), CEMA (tillverkare av jordbruksmaskiner), FoodDrink Europe (drycker) och European Flour Millers (kvarnar).
Utvecklingen har stannat i EU
Organisationerna argumenterar att EU-domstolens utslag i praktiken stoppar utvecklingen på området i Europa. De efterlyser en modernare och effektivare gentekniklagstiftning. Reglerna borde förenklas och förändras så att de motsvarar den tekniska utvecklingen.
En omprövning skulle bidra till att nå viktiga mål för en hållbar utveckling och renare miljö, hälsosam kost och skyddet av biologisk mångfald. Det skulle också bidra till motståndskraftigare grödor som motstår klimatförändringen bättre.
Faktum är att utvecklingen på området står stilla. Frilandsförsök med genredigerade växter har stoppats på grund av de stränga reglerna. Produktutvecklingen är begränsad till laboratorier och växthus som har lyckats få vederbörliga tillstånd.
Test av genredigerade växter på friland förutsätter samma stränga krav som sedan tidigare gäller för gentekniskt förändrade gmo-sorter. Det är både tidsödande och dyrt att ansöka om tillstånd.
Forskarna hänvisar gärna till genredigeringens stora fördelar jämfört med den klassiska gentekniken. De nya metoderna är snabba, billiga och exakta. De byråkratiska hindren för försök på friland är låga – utanför EU.
I USA är det inte längre nödvändigt att ansöka om formella tillstånd för sorter som har regigerats med Crispr/Cas. Där kan forskningsinstitutioner och företag begära ett utlåtande av myndigheterna, som avgör om metoden faller under gentekniklagen eller inte.
Den så kallade ”Am I Regulated?”-processen förutsätter att inget främmande DNA har tillförts. Efter en bekräftelse av tillståndsmyndigheten är det fritt fram att plantera ut sorten för försök på friland.
I EU-länderna är motsvarande försök svåra att genomföra. För detta år har hittills bara tre frilandsförsök fått grönt ljus. Två av försöken gäller oljedådra och kål i Storbritannien medan det tredje försöket gäller majs i Belgien.
Ett flertal projekt har varit under förberedelse men de har dragits tillbaka efter EU-domstolens negativa utslag. Utan försök på friland är det praktiskt taget omöjligt att bedriva växtförädling.
Vädjar till EU-kommissionen
De 22 EU-organisationerna är helt överens med forskare, företag och handelspartner att situationen är svår. Det har blivit brådskande för EU att anpassa sin lagstiftning för att motsvara de tekniska framstegen och situationen i andra delar av världen.
Undertecknarna påpekar att det är omöjligt att kontrollera att reglerna åtföljs, då DNA inte uppvisar skillnader i förhållande till konventionella sorter. De uppmanar medlemsländerna och EU-kommissionen att ändra reglerna så att de främjar innovationer.
Det är knappast sannolikt att den nuvarande EU-kommissionen har intresse att nysta upp den kontroversiella frågan igen en gång. Bollen passas därför till nästa kommission, vars ståndpunkt ingen ännu kan förutse.