Mer än nio miljoner jordbrukare i EU kan räkna med kännbara lättnader när det gäller pappersarbete från och med nästa år. Det är resultatet av en överenskommelse som nu har bekräftats av kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna.
Syftet med det tredje av sex planerade så kallade omnibuspaket är att stärka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft. Den byråkratiska bördan ska samtidigt reduceras inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).
Därmed går EU-kommissionen med på ett centralt krav som jordbrukarna ställde i samband med deras uppmärksammade protester förra året.
Nu ska jordbrukarkåren avlastas från krånglig byråkrati, åtminstone så långt det är möjligt.
Sparar både pengar och möda
EU:s jordbrukare använder i genomsnitt sju hela arbetsdagar per år för att uppfylla byråkratiska krav, förklarade agrarkommissionär Christophe Hansen i maj, då han presenterade sitt förslag.
Enligt de av kommissionen antagna förenklingarna, kan gårdarna spara in sammanlagt 1,6 miljarder euro årligen. Parallellt kan medlemsländerna spara 200 miljoner euro i form av slopade administrativa kostnader.
Inbesparingarna påverkar främst den administrativa nivån, men de är också avsedda att få en märkbart positiv inverkan på jordbrukarnas dagliga verksamhet. Särskilt mindre gårdar gynnas av de underlättade reglerna.
Mindre gårdar kan enligt beräkningarna spara upp till 3.000 euro per år som en klumpsumma, utan att behöva fylla i fler krångliga blanketter. Det uppskattade beloppet är 500 euro större än ursprungligen planerat.
Jordbrukare kan också ansöka om ett engångsbidrag på upp till 75.000 euro för vidareutveckling av sina gårdar. Även detta betecknas som en betydande förbättring, jämfört med tidigare förslag.
Särskilt ekologiska gårdar kommer att ställas inför färre krav för att erhålla subventioner. Flera grundvillkor (GAEC) om god jordbruks- och miljöstatus ska slopas och bedömas mer flexibelt enligt principen ”grönt per definition”.
Mindre gårdar med en areal som understiger 30 hektar kommer dessutom att beviljas större flexibilitet med avseende på miljöstandarder. Gårdsinspektionerna ska skärpas, men i gengäld ska en inspektion per år vara tillräcklig.
Mer flexibilitet för EU-länderna
En annan förordning som har förorsakat problem gäller permanent gräsmark, d.v.s. ängar och betesmarker. Hittills var en jordbrukare förpliktad att plöja sådana områden vart femte till sjunde år för att behålla status som åkermark.
Framöver kommer permanent gräsmark att behålla sin status även utan odling. EU:s medlemsländer ska själva få bestämma om de vill tillåta denna flexibilitet vid omställningsdatum den 1 januari 2026, eller om de hellre vill behålla det gamla systemet.
Detta alternativ gör det möjligt för medlemsländerna att bättre beakta de specifika förhållandena inom sina respektive jordbrukssektorer.
Medlemsländerna ska också få rätt att bevilja ekonomiskt stöd till drabbade gårdar efter naturkatastrofer.
Ministerrådet och EU-parlamentet måste ännu officiellt godkänna avtalet innan förändringarna kan träda i kraft. Detta ska ske senast vid årets slut. Godkännandet är en ren formalitet då både parlamentet och länderna redan har givit inofficiellt samtycke.