Finansieringen av landsbygdsstöden och krisreserven förorsakade en livlig debatt under jordbruksministrarnas första möte under det rumänska ordförandeskapet. Rovdjurspolitiken var också uppe till diskussion.
Agrarkommissionär Phil Hogan måste ta en häftig kritik mot de planerade nedskärningarna inom jordbruket. Detta gällde inte minst inbesparingarna inom den andra pelaren. Frågan har aktualiserats av Slovenien.
Sloveniens jordbruksminister Aleksandra Pivec presenterade under mötet ett dokument med krav på rimliga stöd för landsbygdens utveckling. I dokumentet kritiseras särskilt nedskärningarna inom den andra pelaren.
Nedskärningarna uppskattas till omkring 20 procent eller något mer, beroende på hur man räknar. Enligt Hogan är det fritt fram för regeringarna att fylla på medlen i den andra pelaren med 15 procent ur den nationella budgeten.
Andra pelaren får inte röras
Slovakiens dokument hade ursprungligen undertecknats av åtta medlemsländer, bland dem Polen, Spanien, Portugal och Tjeckien. Efterhand har flera andra länder anslutit sig till initiativet.
Hittills har alla östliga medlemsländer ställt sig bakom det slovakiska kravet och därutöver bland annat Luxemburg, Finland och Malta. Portugals jordbruksminister Luís Capoulas Santos underströk att hans land inte kan avstå från medel för landsbygden.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner betonade betydelsen av en stark andra pelare och anslöt sig till nedskärningens kritiker. Klöckner visade ingen förståelse för inbesparingar inom landsbygdsstöden och förespråkade en stabil jordbruksbudget.
Medlen för landsbygdsutvecklingen ska hållas så nära den nuvarande nivån som möjligt, betonade också Finlands jordbruksminister Jari Leppä. Enligt Leppä behövs pengarna för att uppfylla de skärpta kraven, såsom miljö- och klimatmålen.
Polen uppfordrade uttryckligen kommissionen att avstå från inbesparingarna i den andra pelaren. Han betecknade Polens nuvarande jordbruksstöd i den första pelaren som medelmåttiga och krävde en stabil budget.
Det slovakiska dokumentet kritiserades däremot av Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten, som hänvisade till Brexit. Hon varnade för att det brittiska utträdet belastar budgeten hårt. Då måste också jordbruket avstå från någonting.
Flera medlemsländer ställer sig också kritiska till ett förslag att förändra finansieringen av jordbrukets krisfond inför det första reformåret 2021. Hittills har det omkring 400 miljoner stora beloppet alltid återbetalats till stödmottagarna om pengarna inte har använts.
Enligt kommissionen borde oanvända medel som betalas in i krisfonden 2020 överföras till EU-budgeten för 2021. Stödmottagarna skulle därmed inte få pengarna tillbaka i vanlig ordning följande år.
Krångligt system
I stället skulle pengarna förvaltas i EU-kassan under goda tider då jordbruket förskonas från oväntade prisfall. Med dagens system ska pengarna flyttas fram och åter varje år. Det skulle man slippa, resonerar Phil Hogan.
Men räkningen går inte ihop utan medlemsländerna. Omkring hälften av EU-länderna protesterar mot förslaget och vill dela ut oanvända krispengar enligt den gamla bekanta principen.
Efter 2021 är det meningen att finansiera krisfonden via överblivna medel i jordbruksbudgeten eller återbetalningar från medlemsländer som har använt budgetmedel på ett felaktigt sätt.
Åtminstone Italien, Belgien, Österrike, Spanien, Luxemburg, Ungern, Polen, Portugal, Bulgarien och Tjeckien kräver en återbetalning. Kommissionens förslag förespråkas däremot av Frankrike, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna.
Jordbruksminister Leppä och hans franska kollega Didier Guillame drog på ministermötet också en debatt om rovdjurspolitiken i EU. Ministrarna var ense om att rovdjurspolitiken behöver flexibilitet. Medlemsländerna ska samarbeta i frågan och hålla temat varmt.