Det europeiska jordbruket får detta år dela på 686 miljoner euro i form av oanvända medel i EU:s krisreserv. Krisreserven har inte tagits i anspråk under detta år. Därmed kan pengarna återbetalas till medlemsländerna.
Enligt medlemsländernas utgiftsdeklarationer för perioden från den 16 oktober 2020 till den 13 oktober 2021 uppgår minskningen för finansiell disciplin som har tillämpats under budgetåret 2021 till 879,8 miljoner euro.
Av beloppet för finansiell disciplin kan enligt kommissionen utbetalas 686,4 miljoner euro i form av outnyttjade anslag. Detta ligger inom ramen för två procent av de ursprungliga anslagen som kan överföras till budgetåret 2022.
Reserven är avsedd för finansiering av oförutsedda kriser under året. EU drar av en viss procentsats av stödbelopp över 2.000 euro för krisreserven. Eftersom årets reserv inte har använts, kan pengarna fördelas till medlemsländerna.
Enligt EU-kommissionen innehölls totalt 879,8 miljoner euro från direktstöden inom ramen för jordbrukspolitiken för att finansiera den outnyttjade krisreserven på 487,6 miljoner euro. Sammanlagt kan 686 miljoner euro återbetalas.
De största återbetalningarna går till de franska bönderna, som får sammanlagt 140,1 miljoner euro. Spanien får 94,9 miljoner euro och Tyskland 93,9 miljoner euro. På en fjärdeplats kommer Italien med drygt 59 miljoner euro.
Bland de nordiska länderna erhåller de danska producenterna det högsta beloppet, 16,9 miljoner euro. Sverige kan räkna med 13,2 miljoner euro medan Finland får tillbaka 9,9 miljoner euro från Bryssel.
Det stora jordbrukslandet Polen måste nöja sig med drygt 43 miljoner euro. Detta beror på den lägre stödnivån i landet. Rumänien erhåller 29,9 miljoner euro. Det nyaste medlemslandet Kroatien står utanför systemet, som infördes 2014.
Medlen kan återbetalas med omedelbar verkan. Konceptet med krisreserven och återbetalningsmekanismen infördes i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) som löper ut nästa år.