EU-kommissionen och parlamentet har enats om den kontroversiella EU-lagen som föreskriver åtgärder för återställande av natur och ekosystem. Beslutet har föregåtts av en het debatt om konsekvenserna för bland annat jord- och skogsbruket.
Lagen motiveras med EU-målsättningen att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Åtgärderna ska förbättra Europas beredskap och motståndskraft mot effekterna av klimatförändringen.
Jord- och skogsbruket har särskilt i norra Europa följt lagstiftningen med misstro, eftersom sektorn befarar kännbara nackdelar av de föreslagna åtgärderna. Nu har parlamentet, kommissionen och rådet enats om en kompromiss som sektorn måste leva med.
Lagen ska starta en process som ska garantera en kontinuerlig och varaktig återhämtning av naturen, både på land och till sjöss. Under förhandlingarnas gång har kraven på återställning förändrats i en ur Finlands synpunkt vettigare riktning.
Finland har under processens gång röstat emot förordningen. För Finland förorsakar den nya lagen ett svårt huvudbry inom skogsbruket och utsikterna att trygga tillgången på råvaror för skogsindustrin.
Kommissionen välkomnar lagen
EU-kommissionen välkomnar däremot den överenskommelse som nu har fattats mellan parlamentet och EU-rådet. Enligt kommissionen blir den nya lagen ett viktigt verktyg för målet att nå klimatneutralitet senast 2050.
Kommissionen hoppas att lagen ska starta en process för en kontinuerlig och varaktig återhämtning av naturen i EU, såväl på land som till sjöss. Åtgärderna ska införas stegvis i alla ekosystem fram till 2050.
I en första etapp ska medlemsländerna fram till senast 2030 införa de första åtgärderna på minst 20 procent av EU:s landareal och 20 procent av arealen till havs. Senast 2050 ska åtgärderna vara kompletta i alla ekosystem som är föremål för återställning.
Olika restaureringsmål kommer att gälla för olika ekosystem. Medlemsländerna förväntas själva besluta om de åtgärder som ska tillämpas på deras territorier. För detta ändamål förutsätter lagen nationella planer för restaurering av naturen.
Det handlar om åtgärder som anpassas till lokalsamhällen enligt särskilda tidsplaner för själva genomförandet. Kommissionen förutsätter att planerna utarbetas i samarbete mellan lokala samhällen och politiken.
EU hoppas på sunda ekosystem
EU-kommissionen understryker att endast sunda och produktiva ekosystem kan tillhandahålla de tjänster som samhället är beroende av. En viktig målsättning är att generera motståndskraft mot en hotande matsäkerhet.
Kommissionen konstaterar att förlusten av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem fortsätter i alarmerande takt. Detta skadar invånare, ekonomin, naturen och klimatet.
I dag bedöms mer än 80 procent av europeiska miljötyper av bevarandestatusen för europeiska livsmiljöer en dålig status med hot om ytterligare försämringar. Tidigare insatser för att skydda och bevara naturen har inte vänt trenden.
Kommissionen hänvisar till tidigare rapporter från Europeiska miljöbyrån från 2018, som tyder på att de europeiska ekosystemet ställs inför allt större påfrestningar som bland annat utgår från markanvändning, klimat och föroreningar från näringsämnen.