Den tredje förhandlingsrundan om brexit slutade utan minsta framsteg. EU:s chefsförhandlare Michael Barnier uttrycker sin besvikelse över britternas gåtfulla taktik. Parallellt flirtar den brittiska regeringen med USA.
Nu har coronaviruset dessutom satt käppar i hjulet för samtalen om brexit. Parterna lurar på varandra via videoskärmar, vilket försvårar arbetet ytterligare. Ledande EU-politiker börjar långsamt misstänka att premiärminister Boris Johnson avsiktligt spelar tid.
EU:s garvade handelskommissionär Phil Hogan förmodar redan att britterna med flit låter det hela rinna ut i sanden. Efteråt är det omöjligt att avgöra om katastrofen förorsakades av brexit eller covid-19.
Den senaste brexitrundan var en maratontillställning. Omkring 500 jurister och handelsexperter på vardera sidan av den engelska kanalen försökte bena ut problem inom de mest skilda områden.
Rundan urartade till en föreställning utan chanser till framsteg, klagade EU:s frustrerade chefsförhandlare. Michel Barnier uppmanar britterna att rätta sig efter gängse förhållningsregler om de vill ha tillträde till EU:s inre marknad.
EU:s motpart argumenterar att Storbritannien är en suverän stat som inte måste acceptera några som helst anvisningar från utomstående. Med undantag för några enstaka småsaker uteblev framgångarna. Förhandlingarna avancerar inte.
Motgång för brittiska bönder
Hemma i Storbritannien tilltar farmarnas oro för framtiden. I det brittiska parlamentet avvisades nyligen en kläm, som egentligen var avsedd att skydda livsmedelsproduktionen mot import av billiga och mindervärdiga livsmedel efter brexit.
Klämmen lades fram av den konservativa parlamentarikern Neil Parish, som ett tillägg till en ny jordbrukslag. Den skulle trygga höga standarder för miljö, djurskydd och matsäkerhet men röstades ned av en majoritet inom regeringspartiet.
Omröstningen har förorsakat oro bland de brittiska bönderna. Regeringen har lovat att skydda landets jordbruk mot konkurrens av billiga importlivsmedel som inte fyller de rådande matstandarderna. Nu är man inte så säker längre.
Jordbruksminister Victoria Prentis hävdade efteråt att lagen i första hand berör den inhemska jordbruksproduktionen och inte handeln. Klämmen kunde medföra oavsiktliga konsekvenser för den brittiska matförsörjningen om den antas.
Enligt Prentis skulle ändringen medföra risker för den brittiska exporten av whisky och potatis till länder som har slutit handelsavtal med EU. Detta kunde skada den brittiska exporten till tredjeländer.
Men också handelsminister Liz Truss skapar oro efter ett uttalande i tidningen Financial Times. Hon uppges förbereda ett omfattande handelspaket med eftergifter gentemot president Donald Trump i samband med britternas förhandlingar om ett avtal med USA.
USA vill sälja mat till britterna
Storbritannien förhandlar om frihandel parallellt med både EU och USA. Båda sidorna är angelägna att sluta ett frihandelsavtal före det amerikanska presidentvalet. De amerikanska jordbrukarna känner sig missunnade i handeln med EU.
Detta kunde rättas till genom att öka handeln med britterna, som nu omstrukturerar sin utrikeshandel. Men ryktena oroar det brittiska jordbruket, som befarar sänkta livsmedelsstandarder och konkurrens av billiga USA-produkter.
Handelsombudsman Nick von Westenholz vid producentorganisationen National Farmers Union befarar att regeringen i London är på väg att överskrida en röd linje. Ett sådant avtal medför stora risker.
Skeptikerna befarar att Trump försöker öka livsmedelsexporten till Storbritannien som ett argument för sitt återval senare i höst. USA:s farmare är Trumps kanske viktigaste stödgrupp. Det kan knappast gynna brittiska producenter.