Djurens hälsa ETT firar 30 år med en nyutgiven historik. Under måndagens boksläpp belystes föreningens historia från de tidiga åren under 1990-talet till dagens fokus på djurvälfärd. Under tillfället hedrades även veterinären Olli Ruoho som nyligen gått i pension.
Djurens hälsa ETT rf har publicerat sin 30-årshistorik. Föreningen firade 30 år redan i fjol, men skriften färdigställdes först i år och firades under måndagen med ett officiellt boksläpp. Föreningens verksamhetsledare Ina Toppari är nöjd över att boken färdigställts.
– De senaste 30 åren har utgjort en häftig resa. Det går tydligt att se det hårda arbete som gjorts inom föreningen, och Tuija skall ha ett stort tack för att hon fått in berättelsen på dryga 130 sidor.
Frivillighet och stolthet bakom verksamheten
Historiken är skriven Tuija Huhtamäki och baserar sig på intervjuer samt arkivmaterial från och med år 1994 då föreningen grundades. Huhtamäki konstaterar att skrivandet gett ett perspektiv på hur det vardagliga på lång sikt ger resultat.
– När man sätter sig ner och börjar skriva en historik så börjar man se hur ett arbete som på kort sikt ibland kan kännas ensidigt faktiskt leder till goda resultat.
ETT grundades ursprungligen för att säkerställa hanteringen av sjukdomsrisker vid import av djur och foder. Då EU-inträdet stod för dörren uppstod nämligen farhågor om att det skulle bli svårt att upprätthålla produktionsdjurens hälsa då gränserna öppnades upp.
– Det fina här är att verksamheten påbörjades helt frivilligt utan något tvång eftersom näringen och myndigheter ville upprätthålla en viss standard, berättar Huhtamäki.
De första fem föreningsåren kom att handla om att bygga upp system, regler och nätverk med fokus på sjukdomsbekämpning. I början av 2000-talet kom hälsovården in i bilden. I slutet av 2000-talet byggdes uppföljningssystemen Sikava och Naseva och under 2010 tillkom koncepten om välbefinnande och ansvar.
– Nu räckte det inte mera med att djuren inte mådde illa, utan de skulle må bra. Idag ligger fokus därmed inte bara på sjukdomsbekämpning, utan på att förta förebyggande åtgärder. Producenternas attityder är dessutom livsviktiga. De har förbundit sig till systemet eftersom det finns en stolthet i att hålla djuren vid god hälsa.
Mera fokus på enhetlighet och intäkter
Toppari poängterar dock att djursjukdomarna fortfarande är den viktigaste frågan för ETT, och att man endast därefter kan tala om djurens allmänna välfärd.
– Även för människan är ju det viktigaste att vara frisk. Det centrala är att vi under 30 års tid lyckats hålla många av de djursjukdomar som finns ute i världen borta från Finland.
Enligt Toppari finns det även en stor förståelse för producenterna på ETT.
– Vi har alla en bakgrund som praktiserande veterinärer och vi förstår gårdarnas vardag och vad som kan göras. Djurhållaren är ju den som tar hand om djuren och därmed gör det praktiska arbetet. Med friska djur har också han eller hon ett lugnare och trevligare arbete i vardagen, även om en produktivitetsförbättring i sig kan vara svår att bevisa.
Inför framtiden kommer ETT enligt Toppari att ta sig an nya sjukdomshot som exempelvis blåtungan. Man vill även bygga ut mera enhetliga system och för detta ändamål har projektet FAST (Finnish Animal production Sustainability Tracking system) startats.
– I ETT:s nya strategi finns också en skrivning om att systemen borde kunna hämta pengar till kedjan, både till mejerier, slakterier och primärproduktionen. Och inte genom fler välmåendekrav, utan att grundarbetet som nu görs skall kunna skapa mervärde för den finska produktionen. Det här jobbar vi på.
Veterinären Ruoho avtackades
I historiken lyfts även många av föreningens mest framträdande personligheter. Bland annat finns där en minnesskrift tillägnad Pirjo Kortesniemi, som fungerade som verksamhetsledare för ETT ända från grundandet 1994 till 2018. Endast några månader senare avled hon efter en svår sjukdomsperiod.
Under själva boksläppet hedrades föreningens veteraner i gladare tecken. Den långvarige veterinären Olli Ruoho avtackades för sin karriär som påbörjades på ETT redan 1997. Han blev under sin karriär känd som Mr. Salmonella tack vare de otaliga saneringar han var med om att göra ute på gårdarna.
Inför pensionen uppvaktades den märkbart berörda och enligt medlemmarna oersättliga Ruoho på olika sätt. Även SLC:s ordförande Mats Nylund överräckte SLC:s bordsstandard som en hedersbetygelse.