Entreprenören fixar
betupptagningen

Intresset för sockerbetsodling har ökat i Österbotten. Den kanske största bidragande orsaken till det är att nya odlare inte behöver investera i maskiner. I stället kan de vända sig till Christian Hoijar som har en komplett maskinpark till förfogande.

I flera omgångar de senaste åren har LF rapporterat om att Sucros efterlyser fler sockerbetsodlare. Intresset för sockerbetan har också ökat speciellt i Österbotten och det beror inte bara på det stabila priset, att grödan passar bra in i växtföljden eller det finns utrymme för fler.

Den kanske största bidragande orsaken till att sockerbetan upplever ett uppsving i landskapet är att odlarna har tillgång till de tjänster som Christian Hoijar erbjuder.

– Sockerbetsodlingen kräver en annan maskinpark än vid exempelvis spannmålsodling och det lönar sig inte att investera i dyra maskiner. Att odlarna i stället kan köpa in de tjänsterna tror jag är huvudorsaken till att intresset för sockerbetan har ökat i Österbotten, säger Hoijar.

Hoijar har odlat sockerbetor sedan slutet av 1990-talet och kan kategoriseras som en stor odlare. I fjol odlade han sockerbeta på 110 hektar och i år utökas arealen till 150 hektar. Det var dels på grund av det han investerade i en ny upptagare för tre år sedan.

– Dels investerade jag i en ny upptagare för eget bruk, men jag köpte också en med stor kapacitet med tanke att jag såg att efterfrågan på de tjänsterna kan öka i takt med att fler odlare tillkom, berättar han.

Tog upp på 306 hektar i fjol

Upptagaren är tillverkad av holländska Vervaet och är sexradig. Maskinen är självgående och har en lastningskapacitet på 17 ton. I Österbotten odlas sockerbeta på cirka 450 hektar och Hoijar skötte upptagningen på 306 hektar i fjol.

– Några odlare har egen upptagare, men arealen som vi tar upp sockerbeta på ökar hela tiden.

Hoijar erbjuder upptagningstjänster i Österbotten, men han har också tagit upp sockerbetor i Härmä.

– Huvudsaken är att det finns tillräckligt med areal att arbeta på så att frakten inte blir för dyr. När vi håller på med upptagningen försöker jag ordna så att vi tar upp merparten på samma gång på samma ställe, förklarar han.

Sockerbetan kräver också en speciell maskin för sådd. Hoijar har byggt en egen såmaskin med tolv rader och det arbetet delar han tillsammans med Kenneth Asp som också har en liknande maskin.

För två år sedan investerade han också i en ny radhacka med kamerastyrning.

– Radhackning är ett moment som kan utföras en till två gånger och det görs för att mineralisera jorden. Genom det kan blasten bättre ta upp näringsämnen som frigörs och hackning hjälper också mot ogräs, vilket minskar behovet av besprutning. Resultaten av radhackning är tydliga och efterfrågan på den här tjänsten ökar stadigt. Att den är är kamerastyrd ökar precisionen, säger Hoijar.

Just antalet rader som maskinerna har spelar också roll.

– När vi sår med tolv rader med femtio centimeters mellanrum passar det också in med tolvradiga radhackan och upptagaren som är sexradig, förklarar han.

Betalning senare

Det som också underlättar för kunderna är att de inte behöver betala för tjänsterna som köps in direkt. Sucros kan betala entreprenören och dra av den delen när likviden betalas ut.

– Det är upp till var och en hur de gör, men med det här systemet behöver inte alla odlare ligga ute med pengar för sådd och upptagning direkt, vilket underlättar för många.

Christian Hoijar har kört den största delen av entreprenadverksamheten själv, men i fjol hittade han en chaufför för upptagaren som han kommer fortsätta att anlita.

– Det är inte lätt att hitta kunniga förare, men jag har haft den turen. Jag har varit mycket nöjd med hans arbete.

Det har varit många stora investeringar på senare år för Hoijar, som inte sticker under stol med att det har varit en risktagning.

– Jag var nog rätt nervös när jag hämtade hem upptagaren från Holland, men å andra sidan hade jag räknat med att det finns efterfråga på våra tjänster. Som det ser ut nu utesluter jag inte nya investeringar i maskinparken i framtiden.

Sockerbetans medelskörd stiger kontinuerligt i Finland. För tiotals år sedan låg medelskörden på cirka 30 ton per hektar och i fjol 38 ton per hektar. Kunskapen om grödan ökar hela tiden och tillgången på en modern maskinpark bidrar också till att skördarna kommer att öka i framtiden.

– Som med all annan växtodling spelar ju vädret en stor roll och i fjol var det ett utmanande år. Men redan nu är det inte ovanligt med skördar på 50 ton per hektar och dit tror jag vi är på väg. Odlingsmässigt blir vi också bättre eftersom vi alla delar med oss av våra erfarenheter. Det underlättar för nya odlare att börja odla, säger han.

Och fortsätter:

– Min kunskap om maskinerna ökar också hela tiden så det bidrar också till att resultaten förbättras.

Hoijar är belåten över att sockerbetan upplever ett uppsving. Det var inte självklart för cirka femton år sedan när odlare fick avträdelsestöd för att sluta.

– Jag fyllde själv i den blanketten och stod vid postlådan och tänkte skicka in brevet. Men i stället kastade jag det och beslöt att fortsätta och det är ett beslut jag inte ångrar i dag.

Läs också: Sockerbetsodlare fick viktig vägkost på virtuellt seminarium