Ekoprodukter finns allt oftare på konsumenternas tallrikar. Enligt Konsumentbarometern för ekoprodukter som utfördes av Kantar TNS i augusti-september 2019 på uppdrag av föreningen Pro Luomu, använder en tredjedel av finländarna ekoprodukter minst varje vecka och en fjärdedel minst en gång i månaden. Ekologiska produkter uppskattas för sin renhet, goda smak och miljövänlighet.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som talade på Ekolivsmedelsdagen i Helsingfors förra veckan, betonade att vi borde få ut fler inhemska ekoprodukter på marknaden för att svara på konsumenternas efterfrågan.
– Den ekologiska odlingsarealen har vuxit varje år, men det räcker inte att vi producerar råvara, vi måste också få ut produkter till konsumenterna.
Utbildning för odlare och ökad ekokonsumtion i de offentliga köken hör till åtgärder ministern efterlyste.
– I Sverige är offentliga kök redan uppe i 38 procent ekologiska råvaror, i Finland endast 12, så vi ligger efter vårt grannland och det finns mycket kvar att göra innan vi når regeringens målsättningar om 20 procent 2020, sade Leppä och nämnde bland annat produktutveckling, större förpackningsstorlekar och förbättrad tillgång till ekoprodukter som medel för att nå målet.
Han konstaterade samtidigt att Sveriges målsättning är att 60 procent av de offentliga måltiderna skall bestå av ekolivsmedel år 2030.
Unga män och äldre kvinnor äter mer eko
I dag använder 2,2 miljoner finländare ekologiska produkter regelbundet och 150.000 fler än för två år sedan äter regelbundet ekomat. Av användarna är barnfamiljerna en grupp som föredrar eko, men andelen unga män i åldersgruppen 18-29 som väljer eko har också ökat under de senaste två åren.
Samtidigt har skillnaderna mellan olika inkomstgrupper och utbildningsnivåer jämnat ut sig.
– Eko är inte längre endast kvinnornas eller de unga kvinnornas val, utan hela folkets. Allt fler köper eko åtminstone en gång i veckan, konstaterar föreningen Pro Luomus verksamhetsledare Marja-Riitta Kottila. Bland de regelbundna användarna utgör också kvinnor över 60 en stor grupp.
Enligt Konsumentbarometern är 32 procent av finländarna aktiva användare av ekoprodukter. En aktiv användare definieras som en som köper eko minst en gång i veckan.
Andelen aktiva användare har ökat med 4 procentenheter på två år och ökningen har alltså främst skett i grupperna unga män och äldre kvinnor. Däremot har andelen finländare som använder eko sporadiskt minskat med 4 procentenheter och är nu 34 procent.
Enligt Konsumentbarometern kommer ekokonsumtionen att växa också framöver, eftersom över hälften av de tillfrågade uppgav att de under de närmaste åren kommer att öka sin konsumtion av eko.
Den största potentialen finns ändå bland de konsumenter som redan i dag använder eko regelbundet, eftersom över 70 procent av dem planerar öka sin ekokonsumtion.
Ökad efterfrågan i offentliga kök
Marja-Riitta Kottila konstaterar att utvecklingen av ekokonsumtionen också avspeglar den ökande trenden gällande ansvarsfull konsumtion.
– Det är samma konsumenter som uppger att ansvarsfull konsumtion är viktig för dem som också ökar sin ekokonsumtion. En annan stor trend är välmående, och även den har beröringspunkter med eko: för ökat välmående vill de här konsumenterna gärna prioritera vad de uppfattar som ren och naturlig mat.
Allt fler finländare önskar också att restaurangköken skulle erbjuda ekologisk mat till sina kunder. Omkring 60 procent anser det mycket eller ganska viktigt att det skulle serveras ekoprodukter i daghem och skolor samt restauranger. Över hälften anser det viktigt att erbjudas ekomat i samband med arbetsplatsbespisningen.
Kännedomen om EU:s ekomärke har ökat och hälften av finländarna känner idag igen märket, vilket inte var fallet ännu för två år sedan.
Det viktigaste argumentet för finländare som väljer eko är renhet: få tillsatser och inga rester av bekämpningsmedel uppges som argument. Också smak samt miljövänlig produktion uppges viktiga. De aktiva ekoanvändarna fäster också speciellt stor vikt vid produktionsdjurens välmående.
1.014 finländare i åldern 18-68 år svarade på enkäten, som finansierades av Jord- och skogsbruksministeriet.