I en fjärde tilläggsbudget för 2020 föreslår Ålands landskapsregering att bevillningsfullmakten för jordbruksinvesteringarnas räntestödslån höjs från 1,5 till 2,5 miljoner euro. Jordbruksbyrån chef Sölve Högman förklarar att efterfrågan på räntestödslånen har varit så stor att de 1,5 miljoner euro som fanns i ordinarie budgeten har tagit slut.
Ålands Trädgårdshall ÅTH:s vd Tord Sarling säger att det på grund av coronapandemin nu också börjar märkas en osäkerhet inom trädgårdssektorn efter försommarens boom som medförde ökad försäljning av många livsmedel.
Men för äppelodlingens del ser han tills vidare inga störningar på marknaden trots uppgifter om stor äppelskörd i hemträdgårdar på fastlandet.
– Åtminstone här på Åland har det varit stora insektsskador på hemträdgårdarnas äppel, påpekar Sarling.
Transportstöd viktigt
Höga transportkostnader är enligt Sarling den största konkurrensnackdelen för de åländska lantbruksproducenterna när det gäller export från Åland till fastlandet och där hjälper det inte med mera krisstöd.
– För oss kostar det 60 procent mer än för odlare på fastlandet att få varor till Helsingfors. I dagsläget blöder åländska producenter varje dag för att få sina varor till den inhemska marknaden och då blir det svårt att odla nya grödor och locka unga odlare till branschen.
Trots EU:s regelverk för att begränsa statliga stöd handlar det enligt Sarling främst om politisk vilja, eftersom Åland i dag har en stor konkurrensnackdel, som landskapet i egenskap av EU-region har möjlighet att avskaffa.
ÅTH har själv gjort en utredning som visar att det på fastlandet ges stöd för transporter inom landet både för sockerbetor och andra produkter. Och Sverige betalar transportstöd för Gotland och hela landet norr om Gävle.
Tord Sarling påpekar att inte bara ÅTH utan också andra åländska företag med stor andel försäljning till fastlandet skulle ha verklig nytta av ett transportstöd, som skulle ge de åländska producenterna en jämställd position på den finländska marknaden.
– Det finns ett enklare system med lite lägre stöd och en mer komplicerad modell med högre stöd. Nu är det upp till den nya näringsministern Fredrik Karlström och den nya landskapsregeringen att välja väg. Förra näringsministern Camilla Gunell visade stor förståelse för problemet med de höga transportkostnaderna, men sen kom valet och regeringsbytet innan frågan hann få sin lösning, säger Tord Sarling.