SLC Nyland höll fullmäktigemöte på Yara Kotkaniemi i Vichtis. Fullmäktiges ordförande Hanna Westman öppnade mötet och kom bland annat in på den lönsamhetskris som just nu råder inom växtodlingen.
– Vi får inte vara rädda för förändring, trots att det ibland kan vara obekvämt för oss själva och innebära att vi är tvungna att göra saker på ett nytt eller annat sätt, säger hon.
Under själva mötesförhandlingarna diskuterades först landskapsförbundets ekonomi och vad man borde göra för att trygga den. Det minskande medlemsantalet märks av i intäkterna från medlemsavgifterna.
– Överlag borde SLC, centralförbundet, få in betydligt mera, en uppskattning har varit omkring 100.000 euro, i medlemsavgifter för att täcka det behov som finns inom verksamheten, säger SLC Nylands förbundsordförande Thomas Antas.
Vidare kom diskussionen in på förändringsarbetet inom SLC och den handlingsplan som nu håller på att färdigställas.
Det rådde en samstämmighet om att intressebevakningen inom SLC bör effektiveras, på alla nivåer.
Det finns dock inte längre tillräckligt med potentiella förtroendevalda för att upprätthålla den existerande organisationsstrukturen.
En tanke som ventilerades var om SLC Nyland på sikt borde gå samman med SLC Åboland?
Vad kan göras för lönsamheten?
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback höll ett anförande om aktuell lantbrukspolitik som närmast handlade om den dåliga lönsamheten, framför i spannmålsodlingen.
Han sammanfattade samtidigt gårdagens krismöte i Somero.
– Från odlarna som samlades i Somero igår kom önskemål om tidigarelagda stödutbetalningar och riktade stödåtgärder till spannmålssektorn, säger han.
Laxåback förklarade att ett krisstöd ändå är väldigt osannolikt just nu och att det som närmast behövs är kostnadssänkande åtgärder och allt bättre fokus på marknadsintäkter.
– Odlarnas måste odla andra grödor än tidigare, sådana med bättre lönsamhet och klar adress, säger han.
Vidare gick Laxåback in på de nationella stödförhandlingarna.
Yara höll en översikt gällande handelsgödsel
Roland Westerberg, kommersiell direktör vid Yara i Finland, höll ett föredrag om gödseltillverkningen och -marknaden.
– Råvarorna och energin – gödseltillverkning är väldigt energikrävande – kommer från olika delar av världen, men bland de största länderna gällande båda två har vi Kina och Ryssland, sedan kommer också USA in på energisidan, inte minst specifikt då det gäller flytande naturgas, säger han.
EU-ländernas ledare har så sent som den här månaden fattat ett beslut om ett stopp på importen av rysk naturgas från och med 1.1.2026, men vissa långtidskontrakt låter man löpa till 1.1.2028. Finland har enligt Westerberg många goda förutsättningar för Yaras gödseltillverkning.
– Här har vi bland annat gruvan i Siilinjärvi och så har vi en relativt modern fabrik i Nystad med egen hamn. Vi kan tillverka såväl NPK- som kvävegödsel, men också klorfri gödsel för grönsaksodling, säger han.
Westerberg sammanfattade prisbildningen på gödsel.
– Råvarorna och energin är de två allra viktigaste pusselbitarna, säger han.
Peter Österman från Degerby frågade om Yara har några tankar på att förändra gödselförsäljningen i Finland och närmast då ta över den själv. Han hänvisade till att Yara ändå har en marknadsledande ställning på gödselmarknaden och att det nuvarande sättet, där man kombinerar återförsäljare med försäljning under olika säsonger och prissättning med en trappstegsmodell.
– Nej, några sådana planer finns inte. Vi är nöjda med systemet med återförsäljare och vill också ge dem full frihet i fråga om prissättningen, som återförsäljare i regel, med vilken produkt som helst, säger Westerberg.
Kristian Westerholm från Ingå frågade hur stor andel av ammoniaken som Yara använder som kommer från Ryssland.
– 40-45 procent i de finska fabrikerna, säger Westerberg.
Mötesdeltagarna påpekade att det, inte minst av säkerhetspolitiska orsaker, vore förnuftigt att ha ammoniakproduktion i Europa. Avslutningsvis konstaterade Roland Westerberg att man ser vissa, dock rätt så försiktiga, tecken på att vi kan ha en stabilare utveckling för gödselpriserna under de kommande åren.