En fjärdedel av unga i Finland kan
tänka sig att arbeta på en gård

Unga i Finland anser att jordbruket är en viktig sektor för finländarnas välbefinnande. Det finns ett intresse för att bo och arbeta på landsbygden, men kännedomen om det omfattande utbudet av utbildnings- och karriärmöjligheter inom lantbrukssektorn är ofta begränsad. Det visar en undersökning gjord av kompetensnätverket AgriHubi.

En undersökning beställd av AgriHubi – kompetensnätverket för lantbruksföretag – belyser ungdomars och unga vuxnas (under 25 år) attityder till jordbrukssektorn. Undersökningen kartlade också kännedomen om, samt tillgången till information om lantbruksutbildningar.

– Inom sektorn finns en oro över huruvida ungdomar uppfattar jordbruk och trädgårdsodling som en attraktiv sektor och om de söker sig till utbildningar inom branschen. Nu vet vi vad ungdomar i åldern 15-24 år anser om jordbruket och landsbygdens möjligheter, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubi.

En fjärdedel öppna för arbete inom lantbruket

En fjärdedel av de tillfrågade kunde tänka sig att arbeta på en gård, medan 57 procent uppger att inte skulle göra det. Unga är även försiktigt intresserade av säsongs- eller deltidsarbete på landsbygden.

Arbete inom lantbrukshandel och landskapsplanering samt yrken som florist, djurskötare eller trädgårdsmästare intresserar mest. Bland övriga potentiella karriärval nämns bär- och fruktodling, forskning och utveckling, samt jobb som växthusarbetare, landsbygdsföretagare och egenföretagare inom lantbruk.

Majoriteten av ungdomarna anser att jordbruksarbete är lika varierande som andra jobb. Samtidigt menar hälften att arbete inom jordbruket inte värderas tillräckligt högt. 42 procent anser att sektorn inte erbjuder tillräckligt attraktiva karriärmöjligheter, även om den teknologiska utvecklingen anses öka lantbrukets attraktionskraft.

Bristande kännedom om utbildningsvägar

En tredjedel av de tillfrågade uppger att en lantbruksutbildning är i någon mån tilltalande, medan lika många anser den vara oattraktiv.

Kännedomen om yrkes- och yrkeshögskoleexamina inom sektorn är blygsam. Grundutbildningarna inom lantbruk är dock något mer kända än yrkeshögskolealternativen.

– Den allmänna kännedomen om utbildningarna måste förbättras för att minska fördomarna om lantbruket, exempelvis uppfattningen om begränsade karriärmöjligheter, konstaterar Mona-Anitta Riihimäki, ordförande för gruppen för utveckling av naturresursbranschen inom Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene ry och enhetschef på Tavastlands yrkeshögskola HAMK.

Livet på landsbygden väcker både intresse och oro

Inställningen till att bo på landsbygden är i grunden positiv: över 40 procent av ungdomarna anser att landsbygden erbjuder bättre livsmöjligheter än städerna. Samtidigt upplevs bristen på tjänster och fritidsutbud för unga som ett tydligt hinder.

Unga finländarna kommer i kontakt med lantbruket framför allt via media, nyheter och vänner.

– Ett överraskande resultat i undersökningen är att unga uppfattar mediernas bild av jordbrukssektorn som positiv. Det skiljer sig från upplevelsen bland många som länge arbetat inom branschen, säger Paula Antikainen på Yrkesinstitutet i Övre Savolax.

Undersökningens målgrupp var ungdomar i åldern 15-24 år i hela Finland. Totalt 202 personer deltog i enkäten, och svaren viktades enligt kön, ålder och bostadsort för att spegla målgruppen. 75 procent saknade själv jordbrukarbakgrund.

En femtedel av föräldrarna var lantbruksföretagare och 6 procent av föräldrarna var verksamma inom lantbruk vid tiden då undersökningen gjordes.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av Tavastlands yrkeshögskola och Yrkesinstitutet i Övre Savolax, som båda ingår i AgriHub-nätverket. Nätverket sammanför forskning, utbildning, rådgivning och förvaltning inom jordbruks- och trädgårdssektorn.