Våren och försommaren är högtid för röjningar. Röjning är en åtgärd som skogsägaren fortsättningsvis får stöd för efter att Metka trädde i kraft. Byråkratin har underlättat och vissa begränsningar är borta – men stöden har minskat.
Vid årsskiftet trädde skogsbrukets nya stödsystem Metka i kraft och ersatte tidigare Kemera. Det medförde en del ändringar i vilka åtgärder som staten stöder ekonomiskt. Ett arbetsslag som fortfarande är stödberättigat är de alltid lika viktiga röjningarna.
– Det är viktigt att plantbestånden blir skötta och ett ekonomiskt stöd sporrar skogsägarna att göra den här åtgärden. Vill man undvika kvalitets- och tillväxtförluster måste röjningarna utföras och därför är det bra att skogsägarna fortfarande får stöd för åtgärden, säger Tom Lundqvist, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Pedersöre.
Inom ramen för Kemera hette åtgärderna tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog. I nya Metka finns bara ett stöd att söka och det heter vård av plantbestånd och ungskog. Det mest positiva ur skogsägarsynpunkt är att ett byråkratiskt steg har tagits bort.
– Förr skulle man anmäla på förhand att åtgärden planeras och när arbetet var gjort skickades en ny anmälan in. Men inom ramen för Metka räcker det med att ansöka om stödet när röjningen har gjorts. Så ett byråkratiskt steg är borttaget, vilket är positivt, konstaterar Lundqvist.
Ingen minimigräns
Begränsningar har också ändrats. Förr krävdes en yta på minst två hektar för att kunna ansöka om stöd för vård av ungskog, men i dag räcker det med en hektar. Det gör att det också är möjligt att vårda huggna luckor inom kontinuerlig beståndsvård.
– Det här är också positivt för tidigare föll för små figurer ur systemet och kunde inte få stöd, säger han.
I det tidigare stödsystemet utgick man från beståndets medeldiameter som övre gräns, men numera är medelhöjden riktgivande. Nu är övre gränsen för att objektet ska vara stödberättigat 12 meter för barrträd och 15 meter för lövträd. Nedre gränsen är 0,7 meter.
– Förr fanns det ingen övre gräns på höjden utan det var medeldiametern av beståndet som avgjorde. Det kan också vara svårt att tolka exakt tolv meter i terrängen, men det är i alla fall lättare än att fastställa diametern på kvarvarande bestånd.
Något som Lundqvist också anser är positivt är att underhållsplikten har minskat till fem år.
– Förr kunde man ansöka om stöd för att sköta plantskogen först sju år efter att tidig vård av ungskog var gjort, men nu kan man göra det igen fem år efter. Vill skogsägaren utföra två röjningar finns alltså enklare möjlighet att ansöka om stödet två gånger.
En negativ sak är att stödet per hektar har minskat något. Stödet för vård av plantbestånd och ungskog är 200 euro per hektar. Inom ramen för Kemera utbetalades för tidig vård av plantbestånd 160 euro per hektar och för vård av ungskog 230 euro och 220 euro per hektar för uttag av klenvirke.
Mindre stöd för klenträd
I Metka är det också möjligt att ansöka om stöd för hopsamling av klenträd. Även det stödet har minskat från 200 euro per hektar till 100 euro per hektar.
– Det gör att det totala stödet minskar ganska mycket jämfört med Kemera där det var möjligt att få ut 450 euro per hektar vid vård av ungskog och hopsamling av klenvirke. I dag är det då möjligt att få ett stöd som uppgår till 300 euro totalt, konstaterar Lundqvist.
Det innebär att kostnaden för röjningen har ökat för de skogsägare som anlitar arbetskraft och inte har tid eller kunskap att göra det själv. Enligt Lundqvist kostar en plantskogsröjning i medeltal 450-500 euro per hektar plus moms.
– Men jag tror inte att det nedsatta klenvirkesbidraget påverkar skogsägarnas vilja att utföra gallringar. I dag är virkespriserna på en högre nivå jämfört med tidigare så skogsägarna kompenseras den vägen. Stödet innebär fortfarande att nästan hälften av röjningskostnaderna ersätts av staten, vilket är positivt, säger Lundqvist.
Men även skogsägare påverkas av inflationen och höga räntor. Att sköta ungskogen medför en kostnad för skogsägaren som en del kanske drar sig för.
– När folk har mindre pengar att röra sig med kanske någon inte vill sätta pengar på att röja ungskogen och vi har mycket eftersatt skogsvård. För skogsägare som har kontinuerliga inkomster från skogen och ser nyttan med att sköta ungskogarna är det lättare att inse behovet av åtgärden.
Lundqvist uppmanar alla skogsägare att utföra röjningarna i tid. Lämnas ungskogen oskött finns risk för att det planterade beståndet konkurreras ut av sly.
– Speciellt tallen behöver ljus och utrymme och det blir ganska snabbt tillväxt- och kvalitetsförluster om slyet inte röjs. Granen klarar sig något bättre i skuggiga förhållanden, men även den konkurreras ut om sly får ta över.
Viktigt utföra åtgärden i tid
Han betonar också att röjningskostnaderna ökar ju längre skogsägaren väntar med att utföra åtgärden.
– Det går helt enkelt långsammare att utföra röjningen om det finns mycket sly. Nästan allt går att åtgärda, men det underlättar för alla om röjningen görs i tid. Vill man ha en god växande skog och på sikt producera stock av bästa kvalitet är det mycket viktigt att sköta ungskogen, säger han.
Enligt Lundqvist har det inte varit någon rusning för att ansöka om vård av plantbestånd och ungskog. Förra veckan var faktiskt den första som det gick att skicka in elektroniska ansökningar till Finlands skogscentral genom skogsvårdsföreningens datasystem.
– Men vi har under våren fått en del förfrågningar om Metka och vad som är nytt. Röjningsarbetet pågår också så snart börjar ansökningarna göras.
Skogsägare kan på egen hand söka stöd för vård av plantbestånd och ungskog. Stödet ska sökas efter att arbetet redan är gjort och lämnas in senast två månader efter att arbetet har slutförts och högst ett år efter att det inletts. Ansökan kan också göras i tjänsten Minskog.fi.