Mycket positivt har skett inom den ekologiska produktionen de senaste åren, men ännu behövs satsningar på en effektivare, mera resultatorienterad produktion. Det var budskapet från flera av talarna under slutseminariet för värderingen av regeringens program för utveckling av ekosektorn.
Utvärderingen av ekoprogrammet beställdes av jord- och skogsbruksministeriet och genomfördes i juni-september 2018. Enligt utvärderingen har programmet lyckats förbättra ekoproducenternas samarbete och sporrat producenter att börja med ekoproduktion. Programmet har också förbättrat ekoproduktionens synlighet.
Sari Rannanpää, expert vid konsultbyrån för regionutveckling MDI, förde under seminariet fram att ekosektorn skulle gynnas av en högre förädlingsgrad och mera produkter på marknaden. Att komma dit är däremot inte helt lätt.
– Det är lite som problemet med hönan och ägget, sade Rannanpää. Att öka användningen av ekoprodukter inom storköken kunde vara ett svar, lika så mera samarbete inom hela kedjan, från forskare och producenter till rådgivare.
Nya forskningsresultat borde tillämpas snabbare än i dag, och mera konkret forskning inom ekoproduktion behövs.
Rikard Korkman, ombudsman på SLC, konstaterade att man i Finland gör till exempel ekologiska sortförsök endast inom EkoNU!-projektet.
– Det arbete som EkoNu!-projktet genomför är således helt unikt i Finland. Utöver detta kan nämnas ekomentorskap och förstås Reko-konceptet som Tomas Snellman utvecklats inom ramen för projektet. Reko-ringarna har spridit sig till flera andra länder, som Sverige och Sydafrika.
Korkman påpekade också att det finns ett stort behov av mera samarbete mellan forskning, rådgivning och odlare.
– Det finns goda exempel på fungerande samarbete bland annat från Schweiz och Danmark, sade Korkman. Forskningsresultaten bör snabbare kunna omsättas i praktiken och bättre stöda de aktuella utvecklingsbehoven på gårdarna.
Forskningen bör även i högre grad än tidigare styras av de verkliga flaskhalsarna på gårdarna och inom hela ekokedjan.
Export en viktig möjlighet
Export är enligt Korkman en nyckelfråga för ekoproducenter.
– Det gäller förädlade ekoprodukter men också råvaror som spannmål. Det är viktigt för råvaruproducenterna att utbud och efterfrågan är i balans. Om produktionen växer måste man se till att också exportkanalerna är i skick.
Exportprojekten som de inom ramen för Food from Finland måste genomföras i samarbete med både företag och producenter. Det krävs dialog och samarbete inom kedjan om man vill uppnå en fungerande, balanserad marknad.
– Hos producenterna efterlyser jag satsningar på marknadskunnande och bättre utnyttjande av de möjligheter som digitaliseringen medför gällande bland annat marknadsföring. Vi måste söka samarbete med andra på dessa områden för att bli bättre. Det behöver inte vara så svårt, för intresset för hållbar livsmedelsproduktion är stort. När de delarna är i skick kommer vi framåt.
Minister Leppä betonade i sin taltur att mera ekoprodukter, samarbete och nya marknader är vägen till en lönsammare produktion.
– Ekomarknaden kommer med största sannolikhet att fortsätta dra. Många konsumenter väljer i dag ekoprodukter. De har en mycket bra image som bör utnyttjas.
För tillfället uppskattas omkring två miljoner konsumenter i Finland köpa ekoprodukter, och ekoprodukternas marknadsandel av urvalet i butikerna har stigit till 2,3 procent de senaste fyra åren.
Målet med regeringens program är att öka ekoproduktionen så att en femtedel av Finlands åkerareal är i ekologisk odling fram till 2020. Också en femtedel av storkökens upphandlingar ska vara ekologiska inom samma tidsram.
I utvärderingen nämns forskning, produktion, övervakning, förädling, marknadsföring, storkök och export som flaskhalsar inom ekoproduktion. Dessa kommer att beaktas inom ekoprogrammet i framtiden.
Rapporten hittas i sin helhet på www.mmm.fi/luomu. Utvärderingen genomfördes av MDI och TK-Eval Ay.