Vid Ekotankesmedjan i Helsingfors här om veckan samlades aktörer från både Finland och Sverige för att diskutera utvecklingen inom ekologisk odling. Föreläsningarna visade på behovet av systematiskt tänkande – från regelverk och marknad till praktisk odling och sortutveckling.
Emma Rung från KRAV i Sverige beskrev hur organisationen arbetar med att utveckla ekologisk produktion och stärka förtroendet för märkningen. KRAV är i dag Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för livsmedel och bygger på ekologisk produktion utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Samtidigt omfattar regelverket även tilläggskrav på bland annat djurvälfärd, biologisk mångfald och klimatpåverkan, vilket innebär att KRAV i flera avseenden går längre än EU:s minimikrav för ekologisk produktion.
– KRAV jobbar på flera olika sätt, men grunden är att man genom en känd och pålitlig märkning samt den tillhörande certifieringen bygger upp förtroende hos konsumenterna, säger Rung.
Nora Backlund vid Svenska Lantbrukssällskapens Förbund lyfte fram Hållbarhetsveckan, som ordnas årligen vecka 39. Initiativet fungerar som en samlande plattform för olika aktörer inom hållbarhetsarbete.
SLF koordinerar helheten, men innehållet formas i hög grad av de organisationer, företag och projekt som deltar.
– Hållbarhetsveckan är ett samarbetsprojekt som sammanför alla aktörer som jobbar med hållbarhetsarbete i olika former, säger hon.
Baljväxter i fokus
Ett mer praktiskt perspektiv gavs av Per Modig från gården Fagraslätt i Skåne, där odlingen av bönor, linser och ärter utgör en central del av verksamheten.
Gården arbetar med en diversifierad växtföljd där baljväxter spelar en nyckelroll, både som handelsgröda och som en del i att bygga upp markens bördighet. Erfarenheterna visar samtidigt att baljväxterna ställer krav på helheten.
– Baljväxter är en bra förfrukt, men de kräver också en bra förfrukt, säger Modig.
Just växtföljden blir därmed ett av de viktigaste verktygen i ekologisk odling, inte minst för att hantera sjukdomar som rotröta.
På Fagraslätt odlar man baljväxter vart sjunde år. Växtskyddet bygger i hög grad på förebyggande åtgärder och odlingsteknik. Tidig sådd kan till exempel minska angrepp av bladlöss i ärter och åkerböna, medan en snabb uppkomst i varm jord är avgörande för att begränsa problem med bönstjälkfluga i bönor.
För linser, som blivit en allt mera intressant gröda, lyfter Modig fram att odlingen ofta är något enklare än för bönor. Samtidigt kräver även linsodlingen noggrann etablering, ofta i kombination med en stödgröda som havre för att underlätta beståndets utveckling.
– Linser är ändå allmänt taget lättare att odla än bönor, konstaterar han.
På Fagraslätt är produktionen integrerad i flera led, från odling till rensning, packning och försäljning. Det är också en modell som blivit allt vanligare inom ekologisk produktion, där mervärdet i hög grad skapas genom att fler delar av kedjan hålls samman på gårdsnivå.