Ålands landskapsregering har tagit kontakt med jord– och skogsbruksministeriet i Helsingfors för att höra om det finns någon hjälp att få för att reda upp kaoset efter nyårshelgens stormkatastrof. Också jord– och skogsbruksministern Jari Leppä ska personligen uppvaktas.
En möjlighet som nämnts är att Lantmäteriverket, som är en statlig instans, skulle hjälpa de åländska myndigheterna med flygfotografering för att kartlägga stormskadornas omfattning.
Ålands miljö– och energiminister Camilla Gunell påpekar att många lantbrukare som i somras drabbades av den svåra torkan nu har fått uppleva en katastrof i skogen.
– Skogen brukar ofta vara en reserv när det har varit sämre tider för jordbruket. Men en skog är inte bara träd utan så mycket eftersom också många känslor är involverade.
Vindfällen överallt
Enligt landskapsforstmästare Mikael Sandvik som är chef för landskapsregeringens skogsbruksbyrå finns det ännu ingen säker uppskattning av hur stora skogsarealer som skadats.
– Men det handlar nog om flera års avverkningar som på Åland ligger på drygt 200.000 kubikmeter.
Han konstaterar att skadorna i många fall drabbat produktiva och välskötta gallringsskogar mellan 20 och 60 år. Vissa kommuner och skogsägare har drabbats särskilt hårt, medan andra klarat sig ganska bra.
– Men det finns vindfällen överallt på Åland och ett första fokus är nu att rädda det virke som räddas kan och få ut virket ur skogarna innan det uppstår massangrepp av skadeinsekter.
”Stormgrupp” tillsatt inom skogsbranschen
Enligt Sandvik kommer skogsbranschen under röjningsarbetet att prioritera områden med stora och omfattande skador. En ”stormgrupp” har redan tillsatts för att koordinera insatserna.
Han berättar att landskapsregeringens alla byråer och avdelningar samverkar gränsöverskridande för att bland annat göra förfarandet så smidigt som möjligt när skogsägarna elektroniskt kan ansöka om tillstånd att avverka skog och lasta virke.
I det sammanhanget betonar infrastrukturavdelningen att virke av trafiksäkerhetsskäl inte får lagras på vägområdet, som sträcker sig en meter in mot skogen från vägdikets ytterkant.
Också miljö– och kulturbyråerna är involverade för att i samband med röjningen minimera riskerna för nya skador på naturskyddsområden och fornlämningar.
Förutom flygfotograferingar för att få fram ett bra kartmaterial över skadade skogsarealer ska landskapsregeringen också ta fram en särskild app som enligt Sandvik har en ”mera utvecklad platspositionering”.
Vädjan om försiktighet
Vid en pressinformation i torsdags vädjade lantrådet Katrin Sjögren till skogsägare och andra ålänningar att vara väldigt försiktiga under röjningsarbetet. Hon hänvisade till att 13 personer dog när man i Sverige röjde upp efter stormen Gudruns härjningar 2005.
Social– och hälsovårdsministern Wille Valve påpekade att man vid Ålands centralsjukhus redan noterat en klar ökning av antalet patienter med lättare skador och mindre blessyrer.
De åländska politikerna tackar också de elmontörer från fastlandet och Sverige som kommit till Åland för att hjälpa till att reparera landsbygdens svårt söndertrasade elnät. I torsdags jobbade totalt ca 120 personer med att reparera ellinjerna.
– Utan hjälpen utifrån skulle det dröja åtskilliga veckor längre än nu blir fallet för få elektricitet till alla hushåll, förklarade Valve.
På torsdagskvällen var nästan 1.000 hushåll fortfarande utan ström vilket betyder att Ålands Elandelslag hade en täckningsgrad på 93,8 procent.