Efter en paus på hundra år – nu byggs det vindkraft i Kalax igen

Förra veckan fattade Fortum beslut om att bygga 21 vindturbiner i Kalax, Närpes. Det gläder Göran Gjäls som varit med i markägargruppen sedan starten. Med tanke på omständigheterna kan vi markägare vara nöjda med avtalet, säger han. 

Det har tagit närmare sju år. Men nu är grävarbetet i full gång i skogarna i Kalax där det om några år ska stå 21 vindturbiner. 

– Det är mycket givande att arbetet är igång. Det har varit en lång resa men jag är glad över att vi har kommit så här långt, säger Göran Gjäls.

Gjäls har varit aktiv i den markägargrupp som förhandlat med vindkraftsbolaget Fortum som förra veckan fattade beslut om att bygga en vindraftskpark bestående av 21 turbiner i Kalax – en investering på cirka 90 miljoner euro. 

– Det här är stort, mycket stort. Flera andra parker planeras också och totalt handlar det om närmare en halv miljard euro som kan investeras i Närpes. Det handlar om enorma summor. Pengar som vi markägare, företagare och hela samhället får ta del av, konstaterar han.

Möjligheterna till extra inkomster från vindkraften är något som har bidragit till ett stort intresse bland markägarna i Österbotten där hundratals nya vindturbiner planeras de närmaste åren. Det är markägarna som arrenderar ut marken i tiotals år framöver och för det har de rätt till ersättning. 

Markägarna har sista ordet

Något som en del bolag inte verkade tycka var viktigt för omkring tio år sedan när de första bolagen började prospektera potentiella områden för vindkraft. Då exkluderades majoriteten av markägarna men efter det har mycket förändrats, påpekar Gjäls. 

– I början tror jag en del finska bolag var fast i gammal företagskultur och körde också på markägarnas okunskap om vad vindkraft är. I vårt fall har vi markägare haft förhandlingsutrymme och bolagen som vi har förhandlat med har varit lyhörda. Det är markägarna som har sista ordet och vi hade sagt nej om vi inte hade varit nöjda.

– Det är den makten man har som markägare, säger Gjäls.

Gjäls kan inte gå in på detaljer i avtalet som uppgjorts med Fortum. Men avtalet är baserat på den modell som kommer från Sverige och som ÖSP och SLC förespråkat. En modell som bygger på att alla markägare som berörs av vindkraftsetableringen – de inom vindupptagningsområdet – ska få ersättning. 

Det är att jämföra med de tidiga kontrakten där vissa bolag enbart skrev kontrakt med de markägare som fick själva turbinerna på sin mark och lämnade resten utan ersättning. 

– Vi fick många bra bitar av ÖSP:s och SLC:s avtalsmodell om att alla som berörs ska ha ersättning. Det var egentligen inga problem att förhandla utgående från det med bolagen i vårt fall. Jag vill också rikta ett mycket stort tack till bolagets konsult Allan Nyholm som vi har haft en bra dialog med, säger Gjäls.

I Kalax omfattar vindkraftparken sammanlagt 3.000 hektar och cirka 150 markägare. Samtliga markägare inom planeområdet kommer få ersättning beräknat utifrån den så kallade kurvan för 40 decibel. 

– Det betyder i praktiken att de som äger mark nära vindturbinerna får en högre ersättningsprocent och de som har längre bort får en något lägre ersättning, förklarar han.

Fullgod ersättning

I det här fallet består ersättningen av en fast årlig summa – ett arrende per hektar. Utöver det får markägarna inom samma område en ersättning för vindkraftparkens totala årsproduktion. 

– Det ersättningen beräknas utgående från bruttoproduktionen, det vill säga den mängd som produceras på årsbasis.

Den teoretiska produktionen är offentliga handlingar. När parken tas i drift under 2021 kommer den att producera cirka 300.000 megawattimmar eller 0,3 terawattimmar. Parkens totala kapacitet är 90,3 MW, vilket betyder att varje turbin har en kapacitet på 4,3 MW.

Med ett grundpris beräknat på cirka 40 euro per megawattimme och en årsproduktion på 0,3 terawattimmar handlar det i teorin om cirka 12.000.000 euro per år. Ersättningsprocenten är hemlig men markägarna kommer att få dela på hundratusentals euro per år. 

– Det handlar om stora summor för markägarna och i vårt fall ger vindkraften mer än vad normalt skogsbruk gör. Det finns uträkningar som visar att inkomsterna från normalt skogsbruk ger cirka 80 euro per hektar per år. Vindkraften ger betydligt mer än det så vi är nöjda, säger Gjäls.

Utöver det har Fortum gått med på att betala en årlig bygdepeng som en stiftelse eller förening kan förvalta på bästa sätt.  

– Vi vet inte ännu hur det här ska organiseras. Men bygdepengen var något som vi lyckades få med i avtalet. 

Dessutom, för att göra det så rättvist som möjligt, har turbinernas placering också placerats i mån av möjlighet i skiftesråerna. En strategi med tanke på de långsmala skiften som i allmänhet präglar österbottniskt skogsägande. 

– Eftersom vi har så många smala skiften sträcker sig vingarna över flera skiften och berör flera markägare. För att göra det så jämlikt som möjligt planerades turbinerna där det var möjligt så att ersättningen delas mellan flera och inte bara en får högre ersättning, förklarar Gjäls.

En orsak till att ersättningen är högre ju närmare turbinen man kommer är att skogen avverkas. De övriga markägarna längre bort kan fortfarande bedriva normalt skogsbruk. 

– Vägarna som nu kommer att byggas för vindkraften och som kommer att betjäna markägarnas skogsbruk långt in i framtiden har också planerats så jämlikt som möjligt, det vill säga att de planerats i skiftesråerna.

Tillbaka till vindkraft i Närpes

Inkomsterna är en orsak till att Gjäls och många markägare ser vindkraft som ett alternativ. Men enligt honom känns det också bra att vara delaktig i den nödvändiga ökningen av produktionen av förnybar energi. 

– Vi måste tänka på klimatet och det känns faktiskt som man är med om en klimatgärning. Förr eller senare måste vi ändra vårt sätt att leva för nuvarande sätt är inte hållbart. Att själva produktionen av vindkraft är helt fossilfri känns mycket bra.

Enligt Gjäls är det inte första gången som vinden används som energiform i Kalax. Enligt en bok om Kalax historia spelade vindkraften en stor betydelse i slutet på 1800-talet. 

– Vi har utnyttjat vindkraft här förr. I slutet av 1800-talet lär det ha funnits 27 vindkvarnar i vår by. Nu har vi snart nästan lika många igen, säger han och skrattar.

Etableringen av vindkraft i Finland har tagit tid efter att statens system med inmatningstariffer, som i praktiken garanterade ett pris på över 80 euro per producerad megawattimme, föll bort. Nu finns det ett stöd på 2-3 euro per megawattimme och tidigare i år meddelade Energimyndigheten att Kalax är ett av projekten som får stödet. 

Flera andra projekt blev utan. Men enligt Gjäls kommer många av de projekten som blev utan stöd att genomföras för att det inte handlar om några stora summor. 

– I stället för stöd vill vi hellre ha ett högre pris. Överstiger priset 30 euro per megawatt så får vi inget stöd så i praktiken blir det troligen inte något stöd. Därför tror jag också att projekt som kommit långt som i Pjelax och Böle här i Närpes kommer att förverkligas.