Skogsägaren Björn Josefsson, 61, i Hammarland tänker i nya banor när han nu har börjat göra nyplanteringar i ett 3,5 hektars skogsskifte, som totalförstördes under den svåra nyårsstormen Alfrida.
Han räknar med cirka 700–800 plantor mindre per hektar jämfört med tidigare då det ibland kunde bli över 2.500 plantor.
– Nu får det gärna komma in björk i skogen genom självföryngring, tycker han.
Erfarenheterna från Alfridas härjningar på Åland och tidigare svåra stormar på andra håll visar nämligen att blandskogar bättre kan stå emot stormar och extrema vindförhållanden än renodlade barrskogar.
På de högre och torrare delarna av det värst drabbade skiftet planterar han dessutom utan att först görs markberedning.
– Tillsammans med skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman bestämde vi oss för att göra ett test, förklarar Josefsson.
Han drar sig inte ens för att plantera direkt i rotfällor från omkullvräkta tallar.
– Visst är det en risk. Man vet ju inte vad som händer med rotfällorna. Sjunker de småningom tillbaka eller kommer de att vittra sönder helt och hållet?
Van med skogsarbete
Björn Josefsson är en kunnig skogsägare och van att arbeta i skogen. Han började med skogsarbete redan som ung pojke tillsammans med sin mycket skogsvårdsintresserade far.
Sedan många år har hans yrke varit att med traktor köra ut virke åt skogsindustrin. På somrarna har han gallrat åt skogsvårdsföreningen samt röjt och planterat i de drygt åttio hektar skog som han äger tillsammans med frun Anne.
Ofta jobbar han ensam också med planteringen.
– Särskilt där det inte är markberett kan det till och med för den som är van att jobba i skogen vara svårt att hålla reda på var man redan har planterat.
Markberedning med grävmaskin
Den lägre delen av Josefssons värst stormskadade skogsskifte består av bördigare mark och där har han låtit markbereda med grävmaskin i stället för på traditionellt sätt med specialredskap. Där kommer han att plantera gran som det också har varit tidigare.
– Eftersom det handlar om väldigt bördig mark har jag bråttom och vill plantera redan nu i vår för att gräset inte ska ta överhanden. Traditionell markberedning skulle jag ha fått genomförd fört i höst och då skulle ju planteringen ha skjutits upp till nästa år.
Skogsplantorna köper Josefsson från Rosenbacken Ab i åländska skärgårdskommunen Vårdö.
Företagets ägare Björn Boman har de senaste åren mer och mer riktat in sig på just skogsplantor. I år har han dessutom testat plantor som behandlats med latex som är ett vax med inblandning av finsand för att motverka angrepp från snytbaggar.
– Det känns förstås extra bra att metoden är giftfri, påpekar Björn Josefsson.
Chock som skapade handlingsförlamning
Björn Josefsson erkänner att det blev en väldig chock när han först kom till det skogsparti där han befarade att stormen skulle ha åstadkommit de värsta skadorna eftersom det ligger öppen åkermark norr om skogen.
– Jag blev nästan totalt handlingsförlamad. Först efter ett par veckor när jag hade rett upp vindfällen runt sommarstugan kunde jag på allvar tillsammans med Ålands Skogsindustriers fackmän börja planera hur man ska röja upp efter stormen.
Men i det allra värst drabbade skogsskiftet som dominerades av gran kunde han inte göra någonting alls enbart med motorsåg.
– Där låg granarna kors och tvärs över varandra i flera meter höga lager. När jag kom till skogen kände jag inte alls igen mig. Det var ren tur att jag under ett träd hittade min motorsåg med längre svärd som jag i mellandagarna hade lämnat kvar i skogen för att efter nyåret fortsätta med en påbörjad gallring.
Livsfarliga trädbröten
Efter stormen krävdes det stora skogsmaskiner och skördare för att kunna reda upp bland alla vindfällen.
Avverkningen i Josefssons skog sköttes av Andreas Sjölander. Han var den första maskinentreprenören bortifrån som kom till Åland för att hjälpa till med att rädda vad som räddas kan av det stormfällda virket.
Sjölander som är från Houtskär och numera bosatt på Kimitoön hade sedan tidigare erfarenhet av jobb i stormskadad skog.
– Han var mycket duktig. Där tallen hade dominerat gick jag före med motorsågen och kapade av stammarna vid roten. Och när jag inte orkade arbeta mera körde han skördaren bland höga granbröten där det skulle ha varit livsfarligt att röra sig för en oskyddad människa.
Nu väntar Josefsson på att Sjölander ska komma tillbaka för att ”reda upp” ytterligare cirka en hektar av familjens skog.
Blånande virke
Ett enormt arbete återstår nu runt om på Åland för att reda upp efter Alfrida.
– I stort sett alla skogsbruksplaner måste göras om. Många skogsägare vet fortfarande inte ens hur svårt stormen har skadat deras skogar. Om några år är det en uppenbar risk att den åländska skogsindustrin drabbas av brist på virke, påpekar Björn Josefsson.
Ett mera akut problem är hur det virke klarar sig som fortfarande ligger kvar i skogarna. Och hur är kvaliteten på det virke som redan har drivits ut?
Björn Josefsson visar på en tallstubbe som redan börjat blåna.
– Säkert kommer vi också att få värre angrepp av granbarkborren än vi tidigare har varit vana med på Åland.
Högre stöd behövs för markberedning
För att få de åländska skogsägarna att i tillräcklig omfattning satsa på nyplanteringar tycker Josefsson att landskapsregeringen borde höja stödet för all markberedning – och således också den som sker med grävmaskin – till femtio procent av kostnaderna.
– Ändå blir markberedningen dyrare i de stormhärjade skogarna. Och att plantera utan markberedning som jag nu gör på en del av mitt skifte är en ren chansning.
