Spannmålsodlingen i Nyland och Kymmenedalen har lidit såväl av hällregnen under våren som av torkan under sommaren. Speciellt värmen och torkan har gjort att skördeförväntningarna är låga.
Kim Rosqvist i Pyttis har i stort sett samma utmaningar som alla andra jordbrukare vid sydkusten. Regnen under våren, men framför allt torkan under 5-6 veckors tid, från midsommaren fram till de första dagarna i augusti har satt sina spår.
– Torkan har haft störst inverkan och egentligen förorsakat skada åt samtliga grödor vi odlar här. Beståndena är rena, men har helt enkelt torkat bort, det blir inga stora mängder i år. Det är fortfarande för tidigt att säga något om kvaliteten, säger han.
Vårbruket började tidigt i Kymmenedalen, men sedan kom regnen vilket innebar åtminstone två pauser på en vecka var. I juni kom det några regn på ett tiotal millimeter vardera i Västerby i Pyttis, medan det i grannbyn Heinlax samtidigt regnade endast några millimeter.
Svårt få det att gå jämnt ut
Rosqvist odlar maltkorn, enzymmalt och vårvete. Enzymmaltet sådde han redan i slutet av april. Några höstsådda grödor odlar han inte.
– Samtliga grödor har behandlats med sjukdomspreparat. Tittar man på den odlingsekonomiska ekvationen med de här gödsel- och oljepriserna så är det svårt att få det att gå jämnt ut. I och för sig sparar vi in lite olja om vi lyckas tröska allt innan några större regn faller, konstaterar Rosqvist.
Och skördearbetena har kommit i gång så smått i trakterna.
– Någon har prövat tröska med vårvete. I förra veckan kom det ändå 30 millimeter regn. Vissa av de allra senast sådda grödorna kan ha dragit nytta av de regnen. Det första kornet är i 4-tonsklassen och till och med nöd och näppe på vissa skiften, säger Rosqvist.
Mera höstgrödor i västra Nyland
Bengt Nyman i Svartå i Raseborg, sammanfattar läget i västra Nyland.
– Höstgrödorna är hyfsade, men med de vårsådda grödorna ser det generellt sämre ut.
En del jordbrukare var ute i slutet av april och sedan kom det regn och så var följande omgång omkring 12 maj och snart kom nästa regnperiod och nästa period för vårbruk inföll först i juni.
– Ganska många i västra Nyland gick den här våren över till att bearbeta en gång med tallriksredskap och sedan så. De stora regnen i mitten av maj slammade igen markerna med mestadels lerjordar. Regnskurarna var i år exceptionellt lokala, säger Nyman.
Den här säsongen förekom det också relativt mycket skadeinsekter, både jordloppor och fritflugor. Tidigare under säsongen kunde man också notera skador av trips på huvudskottet.
– Spannmålen trivs bäst med ungefär 20 graders temperatur, men vi hade en period på 5-6 veckor med 30 grader, väldigt torrt och hett alltså. Kvaliteten på vårsäden är ett frågetecken, men sannolikt finns det rätt så mycket små kärnor i år. Proteinhalten kan också antas vara en bristvara i brödvete, säger Nyman.
Reagerar den inhemska marknaden?
Just nu har man också någonting av en liten regnperiod i västra Nyland. Det leder till att man är tvungen att tröska mellan skurarna och i förlängningen får man högre torkningskostnader.
Bengt Nyman konstaterar att största delen av de traditionella spannmålsodlingsområdena i Finland får dåliga skördar i år.
– Jag hoppas att den inhemska marknaden svarar på de låga skördarna, men det är enbart en förhoppning. Det kan också gå så att vårvete i stor utsträckning börjar gå till foder och då har vi snart ett överutbud av fodersäd, avslutar han.