Många specialodlare på Åland skulle gärna driva sina bevattningspumpar med el, men höga anslutningsavgifter avskräcker trots att pumparna bara körs under en del av året.
– Man måste betala lika mycket för att ansluta en bevattningspump som för en hel fastighet, konstaterar Ålands producentförbunds vd Sue Holmström.
Ålands elandelslags vd David Karlsson kontrar med att också många sommarstugeägare och andra abonnenter gärna skulle vilja betala en lägre avgift med motiveringen att de förbrukar el bara under en del av året.
– Men kostnaden för att dra ledningar till ett hus är ändå lika stora fast det används bara under en del av året, påpekar Karlsson.
Han betonar att det hela är en mycket komplex sak eftersom det handlar om både anslutningsavgifter och löpande kostnader för den förbrukade elströmmen.
– Det är en svårare fråga än man kan belysa i en kort artikel. Vissa pumpar kan behöva väldigt stora effekter vilket kanske förutsätta att hela elnätet måste förstärkas.
För ett 15-tal år sedan fanns det enligt Karlsson möjlighet till speciallösningar, men nu tillåter lagen inte längre rabatter på elströmmen för vissa kundgrupper.
Därför delar han inte de åländska odlarnas uppfattning om att man på fastlandet kan få billigare anslutningar för exempelvis bevattningspumpar.
– Den här frågan har diskuterats många gånger med ÅPF, landskapsregeringen, Ålands trädgårdshall och andra företag. Enda möjligheten för jordbrukare och andra att få sänkta avgifter är att lagen ändras eller att landskapet eller någon annan går in och subventionerar genom att betala en del av elavgiften. Det är fritt fram för landskapsregeringen att göra det, säger Karlsson.
Lång omväg med nedgrävd jordkabel
Ett exempel på hur tariffsystemet nu fungerar är att det blir billigare för bärodlaren Harry Söderberg att gräva ner 500 meter elkabel från sin jordbruksfastighet än att ansluta en elpump till luftledningen som redan går längs kanten på hans nya våtmark.
– Som det nu ser ut verkar det bli billigast för mig att dra jordkabel från fastigheten. Eftersom elandelslaget ganska nyligen ändrade sin taxa som gjorde det möjligt med sommaranslutning tror jag inte att de är redo att snabbt ändra tillbaka, kommenterar Söderberg.
Ålands hushållningssällskaps specialodlingsrådgivare Dennis Grönroos påpekar att det med tanke på miljön skulle vara betydligt bättre med eldrivna bevattningspumpar i stället för att köra pumparna på diesel.
– Elpumpar har också en bättre verkningsgrad än bränsledrivna aggregat. Dessutom är elpumparna mycket enklare att styra, betonar Grönroos.
Han säger att alla åländska fruktodlare och 60-70 procent av 100-talet lök- och potatisodlare redan har konstbevattning.
– Men ganska få har elpumpar just på grund av de högre kostnaderna. Något borde göras åt den här saken, tycker Dennis Grönroos.