Under fältbesöket i Lappträsk förevisade Mikael Änäkkälä, forskare vid Helsingfors universitet, hur effektiva drönare kan vara för att analysera åkrar och växtlighet.
– Jag ger helt enkelt drönaren en flyguppgift och ställer in flyghöjd, hastighet och GSD-värde, som anger förhållandet mellan pixelstorlek och markyta när bilderna tas, inledde Änäkkälä, innan han lät drönaren lyfta vid åkerkanten.
I det här fallet ställdes flyghöjden in på 50 meter och hastigheten på 15 meter per sekund. Den beräknade flygtiden uppgick till en och en halv minut. Under den tiden kan drönaren dokumentera 1,6 hektar mark och ta 125 bilder.
Strax var drönaren i luften varpå den inledde sin färd fram och tillbaka över fältet, samtidigt som dess rörelser kunde följas på en karta på fjärrkontrollens skärm. Flygdonet är utrustat med två kameror: en med optisk zoom och en med vidvinkelobjektiv.
En kort stund senare återvände drönaren från sitt uppdrag varpå Änäkkälä plockade ner den från luften.
– När bilderna väl har tagits kan de användas till exempel för att skapa en 3D-modell, beräkna vegetationsindex eller analysera andra egenskaper hos åkern. Det här kan ge stora nyttor inom jordbruket, inte minst när processerna så småningom automatiseras så att drönaren kan utföra hela arbetet själv.
Läs också: Mathias Fredriksson odlar ekologiskt: ”Det är mera arbete men bättre lönsamhet”
