Drönarintresset växer snabbt
– effektiveringen av jordbruket
står för dörren
TEXT: Nicolas von Kraemer
– Det här är fortfarande väldigt nytt, och vi är ännu i startgroparna. Vi jobbar med lantbruksmaskiner, det vill säga större drönare som väger mellan 25 och 50 kilogram och som kan bära mellan 10 och 50 kilo last, säger Stefan Storgård som leder företaget Green Farmer som etablerades i Finland förra sommaren.
Green Farmer har sitt ursprung i Norge, och samma ägare kommer att ta över även i Finland. Drönarna utgör en del av företagets innovationer inom jord- och skogsbruk.
Jordbruksdrönarna är utrustade med en tank som kan användas för att sprida både vätskor och granulat av olika gödsel- och växtskyddsmedel.
– Med drönare kan man gödsla 15-20 hektar i timmen. De kan även användas för övervakning och kartläggning. Med hjälp av AI kan drönaren dessutom lära sig att identifiera ogräs på åkrarna eller skadedjur i skogen, vilket möjliggör en mycket exakt precisionsspridning av växtskyddsmedel.
Regleringen bromsar teknologins framfart
Speciellt på växtskyddssidan finns en kännbar besparingspotential, men här stöter drönarteknologin ihop med den nuvarande EU-lagstiftningen.
EU:s regelverk kräver dessutom särskilda tillståndsförfaranden för drönare med en totalvikt över 25 kilo.
– Vi arbetar just nu med tillstånden. När det gäller växtskyddsmedel hoppas vi kunna börja testa till sommaren, men det kan ta upp till två säsonger innan metoden kan användas fullt ut. På gödselsidan är det däremot bara att köra igång.
Möjligheter inom skogsodling och entreprenad
Den totala investeringskostnaden för en jordbruksdrönare ligger på 30.000 euro, vilket enligt Storgård är en ganska blygsam kostnad inom lantbruket, inte minst med tanke på drönarens effektivitet.
Intresset för tekniken är stort, särskilt bland yngre jordbrukare.
– Man ser att allt fler fått upp ögonen för drönarnas möjligheter och börjar utveckla egna idéer om hur tekniken kan tillämpas på den egna gården. Vi har även kunder som direkt vill köpa två maskiner för maximal effekt.
Den som köper en drönare får en tvådagars utbildning i hur maskinen används. Vid leveransen görs dessutom en bedömning av eventuella lokala riskområden, exempelvis tunnlar och flygfält.
Storgård betonar att drönarna inte bara är användbara för lantbrukare utan även kan ses som en naturlig del av den konventionella maskinparken.
– Jag funderade länge på när entreprenörerna skulle vakna upp och inse de möjligheter drönarna erbjuder, och i januari hörde de första av sig. Här finns det nog timmar att sälja för den framsynte.
Green Farmer håller även på att utveckla en skogsplanteringsmetod där små kapslar, innehållande frön och näringslösning, skjuts ut med drönare över planteringsytan.
Produktionen av kapslarna kommer att anläggas antingen i Finland eller Norge.
– Det här är en kommande grej som vi redan har experimenterat med, nu behöver vi bara hitta en utvecklare. Förhoppningsvis har vi fått en prototyp färdig till hösten.
Inhemska drönare för lantbruket saknas
Storgård välkomnar de satsningar som nu görs på drönarteknologi i Finland, men påpekar att de främst är inriktade på försvarsindustrin.
– Inhemsk drönarteknologi för jordbruket finns inte riktigt för tillfället, eftersom pengarna finns inom krigsindustrin. I kombination med ett trögt regelverk innebär det här att vi är lite sent ute med att få in teknologin i lantbruket. De drönare vi säljer kommer från utlandet.
Han hoppas att lagstiftningen anpassas i takt med den tekniska utvecklingen, eftersom drönarteknologin ständigt går framåt. När autonoma drönare blir tillgängliga kommer lantbrukarens arbete att förändras i grunden.
– I framtiden blir det möjligt att släppa en svärm av maskiner ut i skog och fält. Då kommer åkerlandskapet att domineras av svärmande och surrande drönare – en mäktig syn i sig.