Finland skall bli drönarstormakt
– möjligheter även för lantbruket
TEXT: Nicolas von Kraemer
Enligt en ny strategi skall stora satsningar göras inom drönarbranschen i Finland för att säkra landets framtida position som teknologistormakt. Eija Honkavaara, forskningsprofessor vid Lantmäteriverkets Geodatacentralen, menar att kunnandet redan är stort, men att ökat samarbete inom branschen och med näringslivet är viktigt.
I februari publicerade aktörer inom den finska drönarbranschen en strategi med ett klart mål: Finland skall bli en drönarstormakt. I strategin framhålls hur Ukrainakriget har accelererat utvecklingen av drönarteknologi, vilket skapar nya möjligheter.
Fram till år 2030 skall de finska drönarföretagen vara världsledande och Finland ett land där innovationer skapas och teknologin används brett.
Initiativet till strategin togs av Samlingspartiets riksdagsledamot Jarno Limnéll, och arbetet faciliterades av Försvars- och luftfartsindustrin PIA. Enligt strategins författare är det avgörande att Finland tydligt definierar drönarteknologins framtida betydelse för både försvarsindustrin och nationalekonomin.
I takt med att teknologin utvecklas förväntas drönartekniken även få en allt större roll inom lantbruket.
Finländskt kunnande på hög nivå
I arbetsgruppen deltog flera experter, bland dem Eija Honkavaara som är forskningsprofessor på Lantmäteriverkets Geodatacentral. Honkavaara har arbetat med drönarteknologi i nästan 20 år med fokus på fjärranalys, sensorer och artificiell intelligens.
– I strategin betonar vi vikten av samarbete för att säkerställa den teknologiska utvecklingen. Vi behöver också mera utbildning av personer som kan bygga och flyga drönare, samt testområden där nya koncept kan provas. Det här möjliggör också en ökad drönarproduktion i Finland, säger Honkavaara.
Hon menar att Finland redan har ett högt ansett kunnande inom drönarteknologi, något som uppmärksammas internationellt. Dessutom är Transport- och kommunikationsverket Traficom positivt inställt till teknologin, vilket underlättar utvecklingen på nationell nivå.
– Vi har redan drönarföretag som Nordic Drones, Kelluu och Nokia. På forskningssidan utvecklar vi ständigt nya lösningar, men utmaningen är att få forskningen att leda till konkret affärsverksamhet, säger Honkavaara.
Om några år kommer de autonoma drönarna
Honkavaara har även varit involverad i utvecklingen av drönare för skogsbruk, som redan används av myndigheter och företag för att övervaka och kartlägga skog. Hon ser också en stor potential för lantbrukare att dra nytta av tekniken.
– Skogsägare kan använda drönare för att upptäcka skador på plantskog, och inom jordbruket kan de ge information om hur grödorna växer. Drönare utrustade med kameror är i dag relativt prisvärda, vilket gör tekniken tillgänglig för fler.
För närvarande kräver drönarflygningar visuell kontakt, vilket är en begränsning. Utvecklingen går dock mot autonoma drönare som självständigt kan genomföra uppdrag och sedan återvända till sina dockningsstationer, där den insamlade datan automatiskt lagras i en molntjänst.
Inom lantbruket innebär detta att maskiner kan utföra sitt arbete utan mänsklig närvaro.
– Den här tekniken kan bli verklighet inom några år, förutsatt att forskningen går framåt. I min forskningsgrupp satsar vi stort på robotik, maskinseende och sensorutveckling. Det viktigaste är att vi samlar vårt kunnande – då når vi resultat.