Kommande vattenvårdsåtgärder inom jordbruket var på agendan när bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen kallade till ett möte mellan intressegrupper på miljöministeriet förra veckan. Meningen var att diskutera hur tilläggsanslaget för vattenvårdsåtgärder 2019 ska användas.
För skyddet av Östersjön och vattendragen föreslås för nästa år ett anslag på sammanlagt 25 miljoner euro, varav 15 miljoner består av den tilläggssatsning som man kom överens om vid budgetförhandlingarna. En stor del av anslaget kommer enligt nuvarande plan att reserveras för jordbruksåtgärder.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback var på plats under samarbetsdiskussionerna.
– SLC förhåller sig positivt till anslagen, säger Laxåback. De åtgärder som varit påtänkta är i varje fall gips, fiber och strukturkalk.
Under talturerna påpekade Naturresursinstitutet Luke och Helsingfors universitet att mera forskning om lämpliga åtgärder behövs.
– ProAgria framhöll betydelsen av markens produktionsförmåga och att klimatförändringen också bör beaktas.
Minister Tiilikainen framhöll att medlen kommer att användas för att finansiera vattenvårdsåtgärder, och betalas alltså inte ut i form av direkt ersättning till jordbrukarna.
– Men några tilläggskostnader ska heller inte uppstå på gårdsnivå.
Finns goda exempel
Laxåback förde under tillfället fram ett exempel på samarbete som diskuterats på ÅPF:s höstmöte.
– Västerviks kommun i Sverige har personal och finansiella resurser att tillsammans med markägarna göra rätta vattenskyddsåtgärder.
Där har man bland annat satsat på tvåstegsdiken, fosfordammar och strukturkalkning. Markkartering är också en viktig åtgärd för att kunna välja rätt insatser.
– Anslagen ska riktas till första hjälp då det gäller Östersjön. Under de kommande två åren borde betydande framsteg göras inom vattenvårdsarbete som gjorts en längre tid, över 20 år. Det blir också aktuellt längre fram att samköra de kommande åtgärderna med det nya landsbygdsprogrammets miljöersättningsprogram.
Minister Tiilikainen hoppas på ett aktivt deltagande från jordbrukarnas sida för att effekterna ska bli så heltäckande som möjligt. Miljöråd Tarja Haaranen från Miljöministeriet berättar att mera information är att vänta i december när riksdagen godkänt budgeten.