Det finns förutsättningar för en livskraftig köttproduktion i Österbotten i framtiden. Men utmaningarna är många. Det konstaterades under en paneldebatt som ordnades när andelslaget Österbottens Kött firade 90-årsjubileum i Vasa.
Var börja då framtidens köttproduktion ska diskuteras? När Österbottens Kött (ÖK) firade 90-årsjubileum i Vasa förra fredagen ordnades en paneldebatt som tog sikte på framtiden. Moderator Kari Huhtala, vd för Finlands Svenska Andelsförbund, valde att ta avstamp i vilka egenskaper som förutsätts av köttproducenter i framtiden.
– Ser vi på utvecklingen kommer produktionsenheterna bara fortsätta växa. Det medför hårdare krav på driftsledaren att utveckla en verksamhet med en stor omsättning. Det kommer också krävas mer innovationstänkande i framtiden, säger Jan Andersén.
Andersén, styrelseordförande för ÖK, var en av de som medverkade i panelen. Med i panelen var också Ulf Nylund, vd för Vasa andelsbank. Att ha finansiärerna med för att kunna satsa är en förutsättning. Men vad är enligt honom en strategisk och innovativ driftsledare?
– Det gäller att vara förutseende och det måste också jordbrukarna vara. Har man nya idéer ska man bolla dem med oss på banken. Vi ser gärna på nya alternativ som effektiverar verksamheten, säger han.
Finansieringen blir en utmaning
Med tanke på att strukturomvandlingen ser ut att fortsätta kommer det att krävas allt större ekonomiska resurser. SLC:s ordförande Mats Nylund hänvisade till en prognos från Luke som visar att så få som sjuttio svingårdar kan vara kvar i Finland fram till 2040.
– Om prognoserna visar sig stämma är bara en tiondel av dagens svinproducenter kvar om 15 år. Det blir mycket och stora krediter som bankerna hamnar att bevilja då.
Finansieringen av framtidens lantbruk och köttproduktion var en annan rubrik som panelen tog ställning till. Ulf Nylund konstaterade att om Lukes prognos håller handlar det om lån på 10-20 miljoner euro som framtidens företagare måste ta för att kunna vara med.
– Att finansiera så stora summor kommer att leda till utmaningar för många banker. Det kommer också att ta längre att få ihop sådana finansieringspaket och låntagarna blir då också synade på ett annat sätt. Vid större projekt ser vi också mycket till personen och det gör vi inte för att jäklas utan för att vara med och se till att starten blir rätt och att personen ifråga har förutsättningar att klara sig.
På den här punkten hänvisade många i panelen och publiken till Sverige. Där är det betydligt lättare att få långfristiga lån med fast och förmånlig ränta – utan amorteringskrav. Det gäller till exempel vid lån för köp av tilläggsmark och även skog.
Följer krav från ECB
Andelsbanksgruppen fick också ta emot kritik för att flexibilitet saknas i dagens läge. En i publiken hävdade att bankgruppen ifråga är lika flexibel som en järnstång.
Men enligt Ulf Nylund beror det inte på att de lokala bankerna har skärpt regelverket.
– Vi får enligt Europeiska centralbanken inte bevilja långa lån utan amorteringskrav. Det är inte vi som har kommit på de reglerna utan det har skett på europeisk nivå. Vi skulle gärna göra på andra sätt, men vi regionalt och lokalt kommer vi inte åt det. Vill vi få en förändring måste det ske delvis på politisk nivå, menar han.
Stefan Saaristo, styrelseordförande för Finlands Svenska Andelsförbund, konstaterade att det hårdare regelverket samtidigt bidrar till ekonomisk stabilitet för hela finanssektorn. Men förutsättningarna i exempelvis Sverige är annorlunda för företagare som behöver finansiering.
– Här tömmer vi våra kassor med snabba amorteringar medan det i Sverige finns möjlighet att bygga upp en långsiktig kassa. Amorteringar på skog och åkermark kan i Sverige ha lånetider på 40-50 år, vilket är något helt annat än här, konstaterar han.
I takt med att produktionsanläggningarna växer gör också behovet av arbetskraft det. Panelen konstaterade att antalet generationsväxlingar är på tok för få trots att det i år ser ut att bli en ökning. Men även här blir det utmaningar om det för övertagaren blir för dyrt att ta över företaget av den äldre generationen.
Andra kan också gå in som ägare
Kjell Göran Paxal, viceordförande för ÖK, konstaterade att det inte är enkelt att få unga att överta gården. Att det måste vara en familjen som blir ny ägare på sikt behöver inte heller alltid vara fallet. Inte heller i Danmark är det längre kutym att följande generation står som ägare.
– I Sverige är det vanligare att man i stora enheter tar med anställda som gradvis ökar sitt ägande. Det är något vi borde bli bättre på här. För som det är nu är det mycket utmanande att få den yngre generationen att ta över, konstaterade han.
Han efterlyste också att ett lättare system för generationsväxling där övertagaren gradvis tar över ägandet där banken, och den som ska överlåta gården på sikt kan finnas med som mentor.
– Det här är ett innovativt förslag som vi borde se på i ett större sammanhang – successivt ägandeskap. Ur finansiärens perspektiv vore det en mycket bra lösning, säger Ulf Nylund.
För att husdjursproduktionen ska kunna utvecklas behövs också tillgång på arbetskraft. Rekryteringen är för många en utmaning.
Speciellt gällande utländsk arbetskraft borde byråkratin underlättas. Att få inhemsk arbetskraft till gårdarna är mycket svårt.
– När vi har en jobbannons i tidningen söker inte en enda finländare. Jag vet inte vad vi gör för fel här, men ytterst få finländare är intresserade av att arbeta inom lantbruket, konstaterar Paxal.
Bilden bör förbättras
De utmaningarna tangerar också lantbrukets image som kunde vara betydligt bättre. I synnerhet under de senaste åren har jord- och skogsbruket framställts i negativ dager i medier. Mats Nylund konstaterade att det påverkar ungas inställning till de gröna näringarna.
– Allmänheten har via medierna fått en bild av att våra branscher nästan enbart bidrar till negativa saker. Det påverkar unga att söka sig till våra branscher och det är en trend som måste vändas. Men jag tror att opinionen håller på att ändra och vi får hoppas att lantbrukets bild förbättras i framtiden.
Flera andra i salen lyfte också fram behovet av att lantbrukets bild måste förbättras. Speciellt för att locka den yngre generationen med.
– Vi måste vända den här negativa diskussionen och visa att lantbruket i Finland har en framtid. Endast så lockar vi till oss ungdomar till branschen, säger Anton Broända, som satt i publiken.
Mats Nylund betonade också att det finns många producenter som gör mycket goda resultat trots sektorns trängda lönsamhet.
– Det glöms ofta bort. Det är alltså fullt möjligt att tjäna pengar som köttproducent och ha en god ekonomi. Det är viktigt framhålla det för att få med nya unga producenter i framtiden, säger Nylund.
Panelen konstaterade att digitaliseringen och AI kommer att få stor genomslagskraft i den framtida köttproduktionen. Men eftersom företagarna har att göra med levande djur kommer också producenten att ha en viktig roll trots den tekniska utvecklingen.
En som tror på starkt på den tekniska utvecklingen är Saaristo.
– I slutet av 1990 talet lanserades mjölkningsroboten. Då hävdade många att den tekniken kommer att förstöra hela mjölkproduktionen i Finland, men så blev det naturligtvis inte. Vi är bara i början med automation och AI. Jag tror ny teknik kommer att revolutionera husdjursproduktionen i framtiden, säger han.