Det blev en utdragen älgjakt förra lördagen för Lappfjärds Södra. Men till slut lyckades man fälla en kalv. Hittills har älgjakten på deras område gått planenligt. I området har det också skjutits två vildsvin, vars stam är på ökande.
– Vi började klockan 7.30 och höll på ganska länge innan vi lyckades fälla den här kalven. Det blev ganska utdraget i dag, säger Krister Nyholm.
Förra lördagen inledde Nyholm, jaktledare för Lappfjärds Södra Jaktsällskap, den fjärde helgen av älgjakt. Det här var den sjunde jaktdagen och han beskriver årets älgjakt hittills som ganska lyckad.
– Jag skulle säga att det har varit ganska normalt. Hittills har vi skjutit åtminstone en älg för varje dag vi har jagat här i området, berättar han.
Förra året minskade tilldelningen av älglicenser på Kust-Österbottens område till 1.173 stycken. I år skedde däremot en ordentligt ökning och totalt för älgjakten 2023-2025 beviljades 1.711 jaktlicenser för älg.
Samma upp- och nedgång i tilldelningen har man inte haft på Lappfjärds Södra Jaktsällskaps område.
– I år ansökte vi om 33 älglicenser och blev tilldelade lika många. Statistiken för tidigare år har varit ungefär på samma nivå, säger den andra jaktledaren Ove Westerlund.
Använder tjugo licenser
De 33 licenserna fördelas på två olika jaktlag. Lappfjärds Södra har beslutat att ta i bruk 20 av dem och lagt 13 till banklicenserna.
– Av de 12 vi har så har vi hittills använt 8,5 licenser genom att vi har skjutit sju vuxna älgar och tre kalvar, säger Westerlund.
Lappfjärds Södra hör till Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening. I november brukar det göras ett mellanbokslut för hur jakten fortskridit på hela föreningens område.
– Om det visar sig att det behöver skjutas fler kan vi då använda banklicenserna. Men vi kommer inte att använda alla för då skulle älgstammen på vårt område beskattas för hårt, konstaterar Nyholm.
Jägarna utgår därmed inte enbart från antalet licenser som tilldelas utan andra faktorer beaktas också under jaktens gång.
– Trots att vi har haft en jämn licenstilldelning på mellan 33 och 36 stycken så skjuter vi färre älgar nu än för 4-5 år sedan. Det gör vi för att vi också måste följa målen för älgtätheten och vinterstammen, förklarar de.
Från skogsägarhåll uppmanas ofta att licenstilldelningen bör vara på en skälig nivå. Den största orsaken till det är att en för stor stam bidrar till ökade älgskador i plantskogarna och även i åkerodlingar.
– Det enda sättet att få bort älgskadorna i skogen är att utrota älgen och det vill ingen. Med älgar kommer också skogsskador, men jag tycker inte vi har några stora problem här i området. Jag är själv skogsägare och dialogen med jägarna upplever jag som god här, säger Nyholm.
Kommande veckoslut fortsätter han och hans kolleger älgjakten. Några problem med att släppa hundarna på grund av förekomst av vargar finns inte här.
– På vissa orter är det en risk att släppa hundarna på grund av varg, men lyckligtvis har vi inga sådana problem här. Vi har alltid jagat med hund och det hoppas vi att vi kan fortsätta göra i framtiden, säger Westerlund.
Vildsvinsstammen växer
Däremot håller ett annat djur på att breda ut sig i skogarna i Lappfjärd – vildsvinet. Under årets älgjakt har Lappfjärds Södra skjutit ett vildsvin. För det behövs inga licenser utan det råder fri jakt på vildsvin i Finland.
– Vildsvinsstammen har ökat. Utan att kunna säga exakt hur många individer som finns här, så vet vi att de blir fler för varje år. Vildsvinet som vi sköt var ensamt, men här i närheten har man observerat flockar på 5-15 individer. För fem år sedan fanns inga sådana mängder, säger Nyholm.
Han ser inte den ökande stammen som ett stort problem ännu.
– Men vildsvin förökar sig snabbt och en sugga kan få 6-10 kultingar per år. Så de kommer fortsätta öka i antal så länge det finns mat och de har egentligen inga fiender heller, säger han.
Fäller ni alla vildsvin som ni ser under älgjakten?
– Det beror lite på situationen, men om det går så försöker vi skjuta dem. Även ett annat vildsvin sköts här i närheten för några veckor sedan, säger Nyholm.
Från ÖSP och svinproducenterna i Österbotten har vikten av att hålla vildsvinsstammen nere betonats i flera år. Orsaken stavas Afrikansk svinpest, ASF, som är en smitta som kan orsaka stora ekonomiska förluster för producenterna om den tar sig in i besättningen.
Ingen smitta har konstaterats i Finland ännu, men som exempel hade Sverige sitt första fall av ASF för två år sedan, vilket ledde till enorma samhällsinsatser för att utrota smittan.
– När en viltstam ökar blir det till slut ett problem, till exempel att trafikolyckorna ökar och likaså skador på skogar och åkrar. Detsamma gäller för vildsvin. Det är inte omöjligt att det blir större fokus på vildsvinen om de fortsätter öka i antal liksom det varit på att reducera stammen av vitsvanshjort de senaste åren, säger Westerlund och Nyholm.
Enligt Jaakko Hautanen, viltplanerare på Finlands viltcentral, Kust-Österbotten, har 64 procent av beviljade licenser använts.
– Nästan alla licensmottagare har ännu jakten på gång, förutom någon enskild jaktförening inom samlicenser kan ha avslutat jakten. Men i det stora hela finns det ännu många licenser kvar och jakten fortsätter, säger han.