Den i juni utnämnda generaldirektören för EU-kommissionens huvudavdelning för jordbruk och landsbygdsutveckling DG Agri Elisabeth Werner gjorde ett besök i Finland under förra veckan.
Werners tvådagarsbesök inleddes under torsdagen med ett gårdsbesök i Askola. Under fredagen ordnades ett möte med MTK och SLC samt ett seminarium med därpå följande pressträff. Temat för besöket var CAP-planen för perioden 2028-2034.
Werners inledde sitt Finlandsbesök med att besöka en mjölkgård i Askola, där hon tillsammans med ungdomsrepresentanterna Joel Rappe från SLC Unga och Katariina Latva från MTK Maaseutunuoret diskuterade den finländska gårdsstrukturen, deras egna erfarenheter av generationsväxlingar och de utmaningar som unga producenter möter i vardagen.
På fredagsmorgonen deltog Werner i ett morgonmålstillfälle med representanter från MTK och SLC. Organisationerna överräckte då sitt gemensamma ställningstagande inför CAP- och MFF-förhandlingarna.
De lyfte behovet av att behålla CAP-budgetens nuvarande nivå för att undvika underfinansiering av grundstöden och uttryckte kritik mot förslag om minimiallokeringar, degressivitet och stödtak, som de menar riskerar att drabba aktiva finländska gårdar.
MTK och SLC betonade också vikten av nationell flexibilitet, rimliga och kompenserade miljö- och klimatkrav samt ett mer rättvist livsmedelssystem.
Dessutom lyfte de behovet av bättre verktyg för marknadskriser, frivilliga riskhanteringslösningar och satsningar på investeringar, konkurrenskraft och generationsväxling – särskilt i utsatta regioner.
Mera riktade stöd
Efter morgonmålet hölls ett CAP-seminarium i Europasalen i Helsingfors. Werner inledde med att gå igenom kommissionens förslag och motiven bakom den nya strukturen.
Hon framhöll att CAP-stöden skall bli mera riktade, enklare och flexiblare, bland annat genom de nya NRP-planerna (National and Regional Partnership Plans).
– Degressivitetens syfte är att omfördela medel från breda basstöd till unga och aktiva producenter, förklarade Werner.
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen presenterade därefter Finlands syn på förslaget och efterlyste bland annat en större CAP-budget, öronmärkta medel, undantag för unga från degressiviteten och större nationell flexibilitet.
Professor Jyrki Niemi från Naturresursinstitutet Luke betonade att de föreslagna förändringarna inte är tillräckligt långtgående för att verkligen förenkla administrationen och hänvisade till färsk forskning om allmänhetens syn på jordbruksstöd. Resultaten visar att finländarna är splittrade.
– Ungefär en femtedel vill slopa stöden helt, medan resten fördelar sig jämnt mellan att fortsätta som tidigare, prioritera miljö och klimat eller satsa mer på konkurrenskraft och investeringar.
I seminariets andra del kommenterade unga jordbrukare samt representanter från MTK, Finlands naturskyddsförbund, Livsmedelsindustriförbundet, Försörjningsberedskapscentralen och Livsmedelsverket förslaget ur sina respektive perspektiv.
Seminariet avrundades av Minna-Maria Kaila från jord- och skogsbruksministeriet, som liknade utformningen av CAP-planen vid att sticka yllesockor: först behövs ett mönster, sedan ”garnet” – alltså finansieringen – och slutligen själva genomförandet.
– Precis som med yllesockor passar inte en modell för alla utan de behöver anpassas för olika målgrupper.
Nya satsningar på generationsväxling
Under fredagseftermiddagen konkluderade Werner sitt program med en pressträff där hon betonade att den nya CAP-planen skall utgöra en förenkling, vara rättvisare och rikta stöden till de jordbrukare som behöver resurserna mest.
– Vi försöker förenkla ramverket eftersom vi fått mycket klagomål från jordbrukare och företag överlag om att den administrativa bördan är för tung.
EU-kommissionen har nyligen även lagt fram en strategi för generationsskifte inom jordbruket. Werner påpekade att frågan om generationsskiften är ”existentiell” i Europa både beträffande villigheten bland unga att ta över gården samt hur branschen kan göras mera attraktiv.
– När vi utvecklade generationsväxlingsstrategin identifierade vi många problemområden: tillgång till kapital, färdigheter inklusive entreprenörskunskaper samt landsbygdens attraktionskraft. Vi försöker fundera ut hur vi på bästa sätt med finansiella medel kan se till att unga jordbrukare får en god start. Vi rekommenderar också att medlemsländerna investerar minst 6 procent av sina jordbruksutgifter i åtgärder som främjar generationsskiften.
Rättvisare kedja och flexibilitet inom stödpolitiken
Werner lyfte också fram kommissionens vision för jordbruk och livsmedel. Syftet med denna är att utveckla olika regionala lösningar för hur ekonomisk lönsamhet skall kunna kombineras med hållbarhet.
– Vi arbetar också på rättvisa inom kedjan så att jordbrukare får ett rättvis pris för det de säljer. Syftet med direktivet om otillbörliga handelsmetoder är att se till att jordbrukarna inte systematiskt tvingas sälja under produktionspris.
Werner påtalade även att syftet med omorganiseringen av stöden under nästa CAP-period handlar om att de i högre grad skall kunna betalas enligt de tjänster som jordbrukarna tillhandahåller och som marknaden inte kan betala för. Det skall därmed bli lättare att föra samman olika produktionsformer som exempelvis energi- och jordbruksproduktion.
– Hektarstöden hålls kvar men blir degressiva så att mindre gårdar får dem. De skall också betalas ut exempelvis för ekosystemtjänster eller baserat på socioekonomiska faktorer.
Avslutningsvis framförde Werner att den kommande jordbruksbudgeten inte ännu kan jämföras med den summa som nu finns tillgänglig eftersom medlemsländerna kommer att ha spelutrymme inom de kommande NRP-planerna.
TEXT
Nicolas von Kraemer
nicolas.kraemer@slc.fi
Cecilia Nyholm
cecilia.nyholm@slc.fi