Det är inte bara Finland som har lidit av torkan. Det framgick med all tydlighet då de nordiska bondeorganisationernas centralråd sammanträdde på presidiemöte förra veckan i Århus, Danmark. Torkan har lett till stora skördeförluster också i Sverige, Norge och Danmark. Det är bara Island som haft en lyckad säsong där skörden av hö och vall för ensilage har fallit ut väl.
Islänningarna exporterar en del av sin skörd, bland annat till Norge, vilket också kommer att ge ett bra penningtillskott, främst till de isländska fårfarmarna som drabbats av kännbara prissänkningar.
Landet har för sin del andra utmaningar. Den isländska kronan är för tillfället ganska stark, samtidigt som tullöverenskommelserna från EU leder till ett importtryck. Dessutom är marknaden skral just nu inte bara för lammkött men också mink samt flera andra sektorer. Några minkfarmare har tvingats sluta, och de blir antagligen fler i fall inte marknaden ändrar sig till det bättre. För närvarande finns bara 18 minkfarmare kvar.
Det har också haft en inverkan på det isländska jordbruket att importen av i synnerhet gris- och nötkött men även fjäderfä har ökat stadigt under de senaste 5-6 åren.
Hetast och torrast i Danmark sedan 1874
Danskarna har för sin del haft det hetaste och torraste kvartalet för maj-juli sedan 1874. Under perioden var mängden nederbörd nere i 60 millimeter, det vill säga mindre än en tredjedel av den normala under de senaste tio åren.
Man räknar med att förlusten för hela jordbruket blir 6,4 miljarder danska kronor, cirka 858 miljoner euro. Det är i synnerhet ekogårdarna som lider med en beräknad förlust på cirka 1,34 miljoner kronor per gård i medeltal, närmare 180.000 euro. Det finns i alla fall stora variationer bland de enskilda gårdarna.
Danskarna har vidare räknat ut att mellan 200 och 300 heltidsjordbruk kommer att lida i framtiden på grund av torkan. Det finns även ungefär lika många gårdar som i dag är stabila men som kommer att bli betydligt sårbarare enkom på grund av torkan. Antalet danska heltidsgårdar är sammanlagt cirka 9.500.
Hittills har myndigheterna kommit näringen tillmötes så att andelen grovfoderareal för ekologiska kor minskas från 60 till 50 procent. Danskarna har också fått lov att ta skördar av trädor samt senare EFA-trädor och så har regeringen lovat uppskatta behovet av ytterligare åtgärder beroende på utvecklingen.
Den bakre gränsen för etablering av fånggrödor efter skörden har skjutits fram från 20 augusti till 3 september och alla bönder får så råg som skyddssäd för vall och i fånggrödor av vall. Halm får behandlas med ammoniak för att öka smältbarheten.
Uppdaterade krav
Parallellt med NBC:s presidiemöte höll den danska producentorganisationen Landbrug & Fødevarer på att uppdatera sina krav inför regeringen. Bland annat vill de danska bönderna bli av med fastighetsskatten för jordbruksmark och med slaktkontroll- och övriga produktionsavgifter. Bönderna kräver också mera smidighet vad gäller dispens för bevattning under torra perioder, så länge det finns tillgång till grundvatten.
– Vi vet att det finns bönder som kommer att gå i konkurs nu på grund av torkan, sade ordföranden för Landbrug & Fødevarer Martin Merrild på NBC-mötet. Det är närmast sådana som är i svårigheter sedan tidigare och som behöver extra krediter, vilket de knappast kommer att få.
Ett lånepaket har diskuterats men det går L&F inte in för.
– Det försökte vi med 1992 och det misslyckades, förklarar Martin Merrild Det var mycket få som fick lån, och ofta sådana som inte behövde. De som verkligen skulle ha behövt extra krediter var redan ute ur näringen.
Danskarna har räknat ut att deras förslag skulle kosta staten cirka 400 miljoner danska kronor i år, cirka 53,6 miljoner euro och drygt 500 miljoner (67 miljoner euro) de följande åren. Det är en slopad fastighetskatt som står för långt största delen, följd av slopade produktionsavgifter.
De danska jordbrukarna är i övrigt mycket bekymrade för utvecklingen mot ökad protektionism och handelsrestriktioner, men framhåller att EU:s aktiviteter för att uppnå bilaterala avtal är positiva. Det är i danskarnas intresse att handeln mellan EU och Storbritannien kan fortsätta så opåverkat som möjligt också efter det brittiska utträdet ur EU.
Hopp om ännu en vallskörd i Sverige
I Sverige visar de mängder som hittills bärgats för ensilage och hö på en skörd kring hälften av den normala. Man räknar i dag med att också spannmålsskörden blir mycket låg, kring hälften eller 60 procent av en normal skörd.
Så även i Sverige är i synnerhet tillgången på foder över vintern ett stort frågetecken. Det finns en möjlighet att en skörd i september eller oktober av vallfoder delvis kan avhjälpa foderbristen och nu under tröskningen bärgas även betydligt mer halm än vanligt.
Justering av foderstater, alternativa fodermedel och import av grovfoder kan bli aktuella för att undvika en stor utslaktning av djur under hösten. Trots att norra Sverige har haft en något bättre utveckling är läget besvärligt i landet överlag. Krisen betecknas som den största i landets jordbruk sedan 1992.
Spannmålspriserna är på väg upp, vilket pekar på att marknadsmekanismerna ändå fungerar, men det kan leda till problem för de jordbrukare som måste köpa foderspannmål. Samtidigt har köttpriserna pressats ned på grund av mindre efterfrågan som en följd av höga temperaturer och dessutom förbjöd myndigheterna att elda och grilla under den heta säsongen på grund av brandrisken.
För de svenska djurbönderna blir det nu en utmaning att få upp producentpriserna som en följd av högre foderkostnader. Mjölkpriset har i alla fall förbättrats något sedan 1 augusti.
Trädgårdssektorn påverkas negativt på odlingar utan möjligheter att bevattna. För frukt, främst äpple, beräknas skörden bli ganska bra.
Regeringen kom med krispaket
Ordföranden för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Palle Borgström som gick igenom situationen i Sverige på NBC-mötet, påminde om krispaketet som Sveriges regering presenterade sist i juli på drygt 1,2 miljarder kronor, cirka 117 miljoner euro.
Den första stora delen av paketet på 400 miljoner kronor (38 miljoner euro) innehåller ett stöd till nötkreatur och får. Utbetalning sker för nöt som är kopplade till EU:s nötkreaturstöd. Den andra stora delen av stödet (drygt 700 miljoner kronor, 66,6 miljoner euro) utbetalas under 2019. Vilka åtgärder som kan tillämpas samt fördelningen utreds för närvarande.
Avsikten är att betala ut åtminstone de 700 miljonerna som så kallat de minimis stöd, till de enskilda gårdarna. Paketet måste notifieras hos EU-kommissionen.
– När det gäller de 400 miljonerna torde utbetalningen vara i enlighet med reglerna, kunde Palle Borgström berätta på mötet. De 700 miljonerna har vi inte fått någon reaktion på ännu, men när kommissionär Phil Hogan svarar i sin skrivelse till de nordiska och baltiska bondeorganisationerna att medlemsländerna har möjligheter att betala nationella krispengar, har vi tolkat det som ett principiellt godkännande.
Inkomstförlusterna på grund av torkan beräknas uppgå till cirka 10 miljarder svenska kronor, cirka 951 miljoner euro.
Palle Borgström påminde också om de allvarliga skogsbränderna under sommarens lopp. Det är främst Dalarna och Hälsingland som har berörts. Nu pågår ett eftersläckningsarbete i områdena till vilket en del statliga pengar avsatts. Det finns även förväntningar om ytterligare stöd för att underlätta drivning av brandskadat virke ur skogen.
En positiv sak är att LRF har stått för utvärderingen av torkans följder i de svenska medierna.
Ett viktigt beslut för de svenska bönderna är att eventuella misstag som hänt på gårdarna på grund av torkan inte leder till sanktioner.
Svenskarna går till val om drygt ett par veckor, 9 september, och Sverigedemokraterna som ingen vill samarbeta med är i medvind. Hittills har invandring samt lag och ordning stått högst på listan men på grund av torkan och skogsbränderna har klimatfrågorna ökat i prioritet.
Torrt även i Norge
Torkan har varit det dominerande temat också inom det norska jordbruket. Det är i synnerhet Sørlandet och Østlandet som drabbats. När det gäller grödorna har torkan farit fram med främst spannmål och vall, man räknar med att skördarna minskar med 40 och på vissa platser rentav 80 procent.
Norrmännen håller nu på att få en transport av foder från norr till söder satt i system, men import är även nödvändig. Det finns i alla fall bönder som sett sig tvungna att inleda slakt tidigare än normalt. Det norska systemet med marknadsreglerade riktpriser minskar prissvängningar på marknaden, men lagringen ökar.
Inkomstförlusterna i Norge är beräknat till cirka 5,5 miljarder kronor, drygt 567 miljoner euro. De norska bönderna får en ersättning om de måste skicka djuren till slakt på grund av foderbrist, man har beräknat summan till 1,1 miljarder i år, knappt 113,5 miljoner euro.
De norska producentorganisationerna försöker nu förhandla fram tillägg till avtalet om jordbruksinkomsterna, det så kallade lantbruksavtalet från tidigare i år, kunde viceordföranden i Norges Bondelag Bjørn Gimming berätta.
Näringen ser i huvudsak ut att vara i medvind i medierna och hos allmänheten, vilket också har synts i sociala medier.
Björnens skador på norska fårhållningar är aktuella och likaså förekomsten av varg.
När det gäller marknaden håller norrmännen på att få en lagstiftning om god handelssed för att förbättra värdekedjan för mat. Ett förbud mot vad norrmännen kallar ”prisdiskriminering” är också under utredning.
I Finland räknar vi med att det svåra skördeåret innebär ett inkomstbortfall på cirka 400 miljoner euro. Det ser ut som om sydvästra Finland och Åland har drabbats värst.
Direktören för MTK:s jordbrukslinje Johan Åberg redogjorde för producentorganisationernas krav på åtgärder från regeringen.