Jordbruksverket i Sverige anser att investeringar i täckdikning är en viktig åtgärd för att klara klimatanpassningen inför mer extrema vädersituationer, just täckdikning är en sådan investering många skjuter på men nu är det attraktivare än vanligt och fördelarna är många.
Av Sveriges cirka 3 miljoner hektar åker bedöms hälften ha ett behov av systemtäckdikning i dag, 25 procent klarar sig med enbart mindre underhåll medan den sista fjärdedelen är sådan mark som är helt självdränerande, det vill säga marken är så genomsläpplig att det aldrig samlas vatten i det övre jordlagret.
Tidigare vårbruk och säkrare skörd är fördelarna med en god dränering på åkern. Med torra fält blir dragkraftsbehovet mindre och därmed bränsleförbrukningen. Grödan tillgodoser sig av näringsinnehåll på ett bättre sätt och skörden blir större.
Det är inte så enkelt att räkna på en investering i dränering då det är omöjligt att veta avskrivningstiden. Det finns i dag i Sverige dräneringar från 1800-talet som fungerar än i dag, samtidigt som det finns betydligt yngre investeringar som är i behov av renovering.
Intresset följer spannmålspriset
För att genomföra en systemtäckdikning på ett bra sätt behöver den konsult som upprättar planen se de gamla dikeskartorna. Den nya dräneringen måste anpassas eller skära av de gamla ledningarna i marken så att dessa inte blir negativa för det nya systemet.
Peter Malm är rådgivare inom dränering på HIR-Skåne. Han anser att intresset för att dränera är lite märkligt.
– Då det är en så pass långsiktig investering borde intresset vara ungefär lika stort år efter år, men intresset följer spannmålspriset nästan exakt, konstaterar han.
Det är även märkligt att lantbrukare köper åkermark för 300.000 kronor per hektar och ibland betydligt mer än så, men inte anser sig ha råd att dika för 30.000 kronor per hektar. Dessutom finns det investeringsstöd att söka vid täckdikning.
Lönsam för grödor som omsätter mycket pengar
Enligt Peter Malm är det framförallt lantbrukare med grödor som omsätter mycket pengar, som potatis, sockerbetor och specialgrödor som först och främst ska täckdikas.
Går det inte att skörda ett hektar potatis till följd att det är för vått är det allvarligare än om ett hektar foderkorn får stå oskördat.
Att många skjuter på täckdikningen tror Peter Malm beror på att det trots allt fungerar att bedriva växtodlingen och att den investeringen ofta får stå tillbaka för annat.
– Går traktorn sönder måste den ju ersättas för att driften ska kunna fortgå, men det blir ju inte totalstopp för att en täckdikning skjuts på framtiden.
Svårt att räkna på täckdikningar
Oscar Friberg är ekonomirådgivare på HIR–Skåne och han erkänner att det är svårt att räkna på täckdikningar.
– På sikt är i stort sett alla täckdikningar lönsamma och att avstå försvårar bara arbetet på gården.
Att täckdika en åker kan ibland innebära att växtföljden kan förändras så att lönsammare grödor kan odlas.
I framtiden kan täckdikning bli ännu mer lönsamt. Med mer extremt väder med längre perioder med konstant nederbörd och likaså längre perioder med konstant torka är väldränerade fält viktiga.
De klimatprognoser som i dag finns tillgängliga över åkermarkens förändring i ett allt varmare klimat visar tydligt på att markpriserna stiger i Skandinavien, medan de faller i södra Europa.
Mot den bakgrunden är det en ännu bättre investering att hålla åkrarna väldränerade så de kan avkasta maximalt framöver.