Marcus Wickholm är bonde i sextonde led på Teira gård. Gården har varit i släktens ägo sedan 1556 och för dryga trettio år sedan började Wickholms far med utsädesodling inom utsädeskedjan Tilasiemen. Idag bedrivs packeriverksamhet och utsädesodling på 180 hektar.
– Jag odlar spannmål, ärter, bönor och timotej. Sedan har vi några kontraktsodlare som odlar på tio till tjugo hektar.
Wickholm ser utsädesodling som ett gott alternativ för odlare som vill optimera lönsamheten och har ett intresse för olika grödor och sorter.
– Vi har en ny kontraktsodlare som börjat med rödklöver eftersom efterfrågan är stor, och så råder det brist på alla gräsväxter. Jag skulle gärna också se större odlingsarealer av åkerböna och ärter – vi har exempelvis sålt slut våra ärtförråd. Så det finns en klar marknad för utsädesodling.
Bättre pris för utsäde
Enligt Wickholm går utsädesodlandet till som vanligt odlande, men vissa strikta regler och principer måste upprätthållas.
Den egna kedjan – från såmaskin och tröska till tork – måste hållas ren. Odlingsföljden måste också ses över så att inte olika sorter odlas på samma skifte i följd.
Ogräsbekämpningen och plöjning är likaså viktiga.
– Odlingarna granskas varje sommar och åkrarna måste vara flyghavrefria, och så får det inte finnas för många främmande sorter i odlingarna. Om man slarvar i renligheten blir det inte utsäde, säger Wickholm.
Det positiva är att försäljningspriset är betydligt bättre än för brödsäd. Vetepriset ligger för tillfället på 400-450 euro. Packeriet betalar dock en royalty till sortägaren på förhand, vilket kan bli en stor kostnad.
– I den meningen har vi stora pengar fast redan innan man har något sålt. Men så länge man har vara att sälja är lönsamheten bra.
Packeriet
För tillfället verkar knappa fyrtio packerier inom Tilasiemen, varav Teira är ett av endast två svenskspråkiga sådana. Packeriverksamheten går ut på att sortera, putsa, beta och säcka i första hand det egna utsädet. Därefter tar packeriet in kontraktodlarnas skörd.
– Vi förnyade hela linjen för sju år sedan, vilket ger större kapacitet. Vi har en sorterare som processar det som levereras till oss varefter utsädet flyttas med elevator till större silor och sedan betas. Slutligen fyller vi 600 kilograms storsäckar med den färdiga varan.
Linjen innefattar även en provtagare varifrån prover på 2,5 kilo per trettio tons parti förs till Livsmedelsverket för att kontrolleras för grobarhet och renhet. För att säkerställa kvalitet och integritet är både prover och de slutliga säckarna slutna och förseglade.
– Om det gror och inte förekommer främmande sorter kan man certifiera fröet till utsäde som sedan säljs direkt till gårdarna och andra packerier.
Enligt Wickholm är det kutym inom Tilasiemen att packerierna säljer utsäde sinsemellan eftersom ett packeri inte kan ha alla sorter själv. I stället väljer man vissa sorter utgående från det egna geografiska läget och efterfrågan bland bönderna.
– Här i Västnyland odlas det ganska mycket maltkorn och brödvete så vi försöker få kvalitet på de här grödorna.
Våga testa på nya odlingssätt
Wickholm har planer på att ytterligare effektivera verksamheten. En ny betare är redan införskaffad och en automatisk säckare skall ytterligare underlätta situationen.
– Med den här tekniken klarar jag arbetet på egen hand. Farsan är fortfarande fullt med i verksamheten trots att han är pensionär, men någon gång måste ju också han få gå i pension på riktigt.
Gällande själva verksamheten optimeras det egna odlandet och kontrakten enligt marknaden och lagersituationen, men samtidigt vill Wickholm även ta in nya sorter varje år för att kunna vara steget före i utvecklingen.
Teira gård var själv med om att starta upp vetesorten Selina när denna ännu var småskalig. Då skickade Tilasiemen utsäde till Nya Zeeland för att under den finska vintern dra nytta av den sydliga sommaren, varefter utsädet skickades tillbaka.
– På det sättet vann vi några år, och kunde därmed hastigare nå större mängder.
Wickholm uppmanar även de finska bönderna att experimentera och testa nya odlingssätt.
– Våga testa på utsädesodling och nya sorter. Man skall inte vara rädd att odla exempelvis ärter och bönor. Det är mera arbete med specialväxterna men de ger också odlaren mera i handen.
Läs också: Utsädesföreningen efterlyser fler utsädesodlare
