Henrik Svärd är ordförande för Nylands och Åbolands svenska utsädesförening, som är en intresseförening för utsädesodlare och andra aktörer inom branschen och den enda svenskspråkiga utsädesföreningen kvar i Finland, lyfter upp behovet av utsädesodlare.
– Vi lyfter fram det praktiska kring hur man odlar utsäde och försöker skapa diskussion kring olika utvecklingsmöjligheter på fältet. Vi ser gärna att fler ansluter sig till föreningen och framför allt ger sig in på utsädesodling.
Svärd ser många fördelar med att odla utsäde tack vare det högre försäljningspriset och den relativt låga odlingsrisken, speciellt gällande utsädesodling av spannmål.
Om skörden slår fel eller underkänns går den ändå att sälja som bröd- eller fodersäd.
Själv har han odlat utsäde i trettio år.
– Jag brukar odla utsäde på halva arealen, och i år planerar jag tröska frön av bland annat ängssvingel, timotej och rödklöver. Med vallfröodlingen finns ändå en större risk eftersom det inte finns alternativa användningsformer för produkten om det skulle uppstå problem med grobarheten, eller om utsädesodlingen skulle underkännas i granskningen. För tillfället torde det ändå finnas rum för nya rödklöverfröodlare medan marknaden är mer mättad gällande timotej och ängssvingel.
Riskfyllt med importerat utsäde
Enligt Svärd finns det många utvecklingsmöjligheter på utsädessidan. Beträffande sanerings- och markförbättringsväxter är merparten av utsädet importerat, vilket han ser som riskfyllt med tanke på hönshirs och andra invasiva arter.
– Det här tycker jag är en stor risk. Jag har bland annat föreslagit att rödklövern skulle godkännas som markförbättringsväxt, och det lär finnas hopp om att listan över godkända växter skall kunna uppdateras. Varför har man exempelvis godkänt den importerade blålusernen, men inte rödklövern, då de till egenskaperna ändå är rätt långt likvärdiga?
Svärd uppmanar intresserade odlare att kontakta något av de fyra utsädespackerierna – Tilasiemen, Peltosiemen, Lantmännen och Hankkija – och anmäla intresse.
Så länge odlaren har koll på renligheten inom den egna kedjan, växtföljden och dessutom håller flyghavren i check finns här enligt Svärd möjligheter att öka de egna inkomsterna.
– Som odlare kan man begära en gratis flyghavrefrikontroll. Då kommer myndigheterna ut två år i rad och inspekterar dina fält – sedan är det bara att sätta i gång.