Riksdagshuset
SLC går ut med sitt eget valprogram inför riksdagsvalet i april.
Jordbruk Skogsbruk SLC

Det här kräver SLC av kommande riksdagen

SLC kommer ut med ett valprogram nu inför riksdagsvalet i april. I programmet kräver SLC bland annat att stöden till jordbruket ska tryggas under den kommande riksdagsperioden och att lagstiftningen om livsmedelsmarknaden förtydligas ytterligare. Dessutom vill SLC att skogsbeskattningen ses över för att stöda ett aktivt och lönsamt skogsbruk.

SLC hänvisar i sitt valprogram till att de finländska lantbruksnäringarna är de enda som binder kol via sin verksamhet. Sektorns klimatpåverkan är mycket låg.

Bland annat av den orsaken kräver förbundet att riksdagen och regeringen tryggar de nationella stöden och investeringsstöden till jordbruket samt tillräckliga anslag för den nationella strategin i förhandlingarna om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken, CAP 2027.

I sammanhanget påminner förbundet om jord- och skogsbrukets viktiga sysselsättande effekt.

– Från jorden och skogen producerar vi mat och andra råvaror för samhället, säger SLC, som också framhåller att jord- och skogsbruket är en betydande näring i Svenskfinland.

Det ska löna sig att ha rent mjöl i påsen

Förbundet vill se en fortsatt långsiktig utveckling av en rättvis livsmedelsmarknad genom ett seriöst samarbete och en dialog mellan livsmedelskedjans aktörer samt genom en tydligare lagstiftning.

– Kravet på ursprungsmärkning bör utvidgas, säger SLC vidare. Till exempel bör obligatorisk ursprungsmärkning införas på all restaurangmat och på spannmålsprodukter i Finland.

Statsrådets principbeslut om ansvarsfull upphandling från 2016 bör enligt SLC tillämpas på alla offentliga upphandlingar i Finland så att man beaktar goda odlingsmetoder med tanke på miljön, djurens välmående och hälsa samt livsmedelssäkerhet.

De här kraven motiverar förbundet bland annat med livsmedelskedjans kvalitetsarbete:

– Det har resulterat i att vi i Finland är så gott som fria från salmonella. De nordiska länderna använder även minst antibiotika i djurhållningen i världen. Vi har goda förhållanden för produktionsdjuren, större utrymmen och vi satsar på hygien. De välfärdsprogram, som producenterna har utvecklat tillsammans med den finländska livsmedelsindustrin, ställer högre krav på djurhållningen än djurskyddslagstiftningen som i första hand sätter miniminivån.

Förbundet hänvisar bland annat till undersökningen Suomi syö från 2018 som visar att den finländska matens popularitet har ökat bland konsumenterna. 78 procent av finländarna anser att det är viktigt att äta finländsk mat.

Tillräcklig finansiering av frivilliga åtgärder

SLC kräver vidare tillräcklig finansiering av frivilliga naturskydds- och miljövårdsåtgärder.

– De garanterar att lantbrukarna på bästa sätt kan trygga naturens mångfald och klimatåtgärder i det praktiska jordbruket.

Således behövs omfattande satsningar på effektiva och långsiktiga metoder för att förbättra markstrukturer och vattenvård samt för att bevara näringsämnen i marken.

– Statsmakten bör även öka anslagen för att slutföra kartläggningarna av sura sulfatjordar, utveckla förebyggande åtgärder samt göra upp ett program för att minimera miljökonsekvenserna.

SLC understryker också vikten av en tydlig lagstiftning om djurens välmående som gör en kvalitativ och lönsam husdjursproduktion möjlig.

– Dessutom behövs ett samrådsförfarande inom övervakningen för att säkerställa neutralitet och producenternas rättsskydd, heter det i kraven.

SLC hänvisar också till det finländska underskottet i bytesbalansen på livsmedel.

– Finland måste öka den årliga livsmedelsexporten, vilket även kräver långsiktiga satsningar på mera kunnande och expertis inom export och marknadsföring, säger förbundet.

Riksdagen och regeringen ska enligt SLC även arbeta för att produktionsvillkoren inom EU utvecklas i en enhetlig riktning för att producenterna ska kunna arbeta på samma marknad.

– Dessutom behöver den globala livsmedelshandeln rättvisa handelsavtal som garanterar konkurrensneutrala villkor, heter det i kraven.

Vidare efterlyser SLC satsningar på utbildning, rådgivning och forskning.

– Det är avgörande för att lantbrukarna ska kunna möta framtidens behov och kunna utvecklas.

Virkesproduktion strider inte mot mångfald

När det gäller skogen framhåller SLC att hållbar virkesproduktion inte står i motsatsförhållande till biologisk mångfald och skogen som rekreationskälla. Det bevisas av att Finland med 12 procent av skogsarealen har den högsta andelen strängt skyddad skog i hela EU, samtidigt som virkesuttaget är större än någonsin tidigare.

Dessutom påminner SLC om att det finländska skogsklustret sysselsätter cirka 140.000 personer och att skogsindustrin hämtar in enorma exportintäkter.

Därutöver påminner SLC om att skogarnas mångfald tryggas bäst genom frivilliga naturvårdsåtgärder och frivilligt miljöskydd.

Föbundet påminner i valprogrammet om skogens effekt som kolsänka:

– I världens skogstätaste land, Finland, är skogens effekt som kolsänka så stor att de finländska skogarna under de senaste åren har bundit ungefär hälften av alla klimatutsläpp som uppkommer i landet.

– Lagstiftningen måste fortsättningsvis främja konkurrenskraftiga skogsbruksmetoder som är till fördel för klimatet och för skogarnas förmåga att binda kol i marken.

Ett ökat virkesuttag i kombination med satsningar på forskning och produktutveckling är avgörande för att kunna ersätta plaster och konstfiber med kolbindande trämaterial, framhåller SLC, som också kräver att skogsbeskattningen ses över för att stöda ett aktivt och lönsamt skogsbruk:

– Skogsbruk är en långsiktig verksamhet medan nuvarande skogsbeskattning är uppbyggd utgående från kortsiktigare placeringar.

SLC tycker även att samhället bör främja ett aktivare byggande i trä i Finland.

Dessutom behövs sporrande incitament för att befrämja småskalig energiproduktion och användning av bioenergi:

– Det viktigaste målet i klimatarbetet är en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen, och här är satsningar inom energi- och trafiksektorn avgörande.

Nödvändigt satsa på infrastruktur

SLC framhåller också att jord- och skogsbruket samt övriga landsbygdsnäringar kan skapa nya arbetstillfällen, innovationer och hållbara, klimatsmarta produkter.

– För att det ska lyckas behöver vi emellertid politiska beslut som innebär långsiktiga, klara och förutsägbara spelregler från beslutsfattare och myndigheter:

Därför behövs fortsatta satsningar för att genuint minska byråkratin för små och medelstora företagare, anser SLC.

– Det skulle gynna innovationer och nya produkter.

Av samma orsaker anser SLC att företagaravdraget på 5 procent av näringsverksamhetens resultat bör bibehållas.

På förbundets kravlista ingår också investeringar i infrastruktur och vägnät, utbildning och fungerande service.

– De är grundförutsättningar för att människor ska kunna bo och jobba på landsbygden och i skärgården.

Det innebär bland annat höjda statsanslag till enskilda vägar och satsningar på bredband.

I kraven ingår också att staten måste trygga fungerande och rättvisa färjeförbindelser.

Dessutom behöver landsbygden, företagarna och markägarna en modern och smidig markanvändnings- och bygglag.

I sammanhanget påminner SLC om att landsbygdsnäringarna inte kan godkänna fastighetsskatt på åker eller skog.

Markägarens rätt bör respekteras

Vidare kräver SLC att markägarens rättigheter i samband med allemansrätten respekteras, att regering och riksdag tryggar generationsväxlingar och att tillräcklig finansiering behövs för att trygga avbytarsystemets framtid.

Ännu bör vattenlagen revideras så att inte bara markägaren utan också samhället till en större del deltar i kostnaderna för exempelvis torrläggning av marker och rensning av vattendrag. I den förbindelsen behövs även sakkunskap och därför ska det finnas tillgång till svenskspråkig utbildning inom den så kallade blåa bioekonomin.

SLC framhåller även att markägare och husdjursproducenter måste få en tillräcklig ersättning för skador som rovdjur, hjortar och fridlysta fåglar ställer till med samt för förebyggande åtgärder.

– Vargen ska flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i EU:s habitatdirektiv, kräver förbundet. Då skulle dess skyddsstatus bli den samma i hela landet som på renskötselområdet och den nationella möjligheten att reglera vargstammen utvidgas avsevärt.

 SLC:s valprogram finns i sin helhet på förbundets hemsida: slc.fi/riksdagsval2019.

Programmet kommer via partierna att distribueras till svenskspråkiga kandidater på SLC:s verksamhetsområde.