Under fullmäktigemötet redogjorde SLC:s skogsombudsman Mats Holmgård för nyheter inom skogssektorn. Holmgård inledde med att berätta om SLC:s skogsungdomsutbildning som inleddes på våren 2024 och avslutades med en resa till Bryssel i slutet av mars 2025.
– Vi hade sammanlagt 34 ungdomar som besökte hjärtat av intressebevakningen i Bryssel, bland annat Europaparlamentet och Copa-Cogeca som avslutning för en väldigt intressant och för intressebevakningens synvinkel viktig utbildning.
På EU-fronten pågår olika processer som påverkar skogssektorn. En av dessa är skogsmonitoreringen med vilken EU försöker hitta ett ramverk för att övervaka skogen.
Processen fortgår i parlamentet och rådet och vissa positiva ändringar har enligt Holmgård gjorts sedan kommissionens originalförslag.
– Vi i Finland har yrkat på att monitoreringen inte behövs, eftersom skogsägaren inte får något mervärde av att EU vet vad som finns i skogen. Frågan handlar ju i sista hand just om hur mycket insikt EU skall få i våra skogar, och vad de kan tänkas göra med den data de får tillgång till.
Andra aktuella skogsrelaterade EU-ärenden tangerar jakten på varg samt vitkindad gås och storskarv, och även här framskrider arbetet.
En annan stor fråga i Bryssel handlar om möjligheter att skapa så kallade Nature Credits där markägaren kunde få en inkomst för att producera naturvärden. Enligt Holmgård finns här båda positiva möjligheter men också stora bekymmer.
Avskogningslag på kommande
På nationellt plan ligger frågan om gamla skogar på agendan. Enligt regeringsprogrammet skall statens gamla skogar fredas, och enligt aktuella beräkningar uppgår arealen till 30.000-90.000 hektar skog.
I barrträdsdominerade skogar skall träden enligt kriterierna vara 140-200 år gamla beroende på nord-sydaxeln. Andelen död ved skall uppgå till mellan 50 och 20 kubikmeter i gran- och lövträdsdominerad skog och 40 till 10 kubikmeter i talldominerade skogar.
- Det här betyder i praktiken att man nästan stapplar över död ved när man går i skogen, så man kan nog säga att kriterierna är relativt strikta.
I privatskogarna är det fortfarande frivillighet som gäller, finansierad av Metso-programmet.
– Det finns ett stort tryck på industrin från miljösidan, vilket betyder att det finns en risk för att man börjar höra krav på fredande oberoende om skogen är statlig eller inte. Därför måste det finnas Metso-pengar för att tillgodose skogsägarnas behov, kommenterade Holmgård.
Även avskogningsförordningen har gått vidare. Dess syfte är att säkerställa att avverkningen inte förorsakar avskogning och att virket produceras enligt regelverket.
– I Finland leder detta till en ny avskogningslag. Livsmedelsverket kommer att ges mandat att övervaka lagens efterlevnad, medan Finlands skogscentral får en assisterande roll.
Resultatbaserade stöd och LUMO-program
Holmgård lyfte även fram fyra nya pilotprojekt för resultatbaserade stöd som är på kommande.
– Här strävar man efter att skapa incitament till att främja mångfalden i skogsbruket. Projekten handlar om att öka andelen lövträd, införa större skyddszoner vid viktiga vattendrag, restaurera myrar och idka naturvård i lundar.
På regional nivå håller man även på att göra upp så kallade LUMO-program med en målsättning om att identifiera områden som är speciellt värdefulla för mångfalden. Holmgård poängterade att syftet med riktade åtgärder är gott, men att potentiella problem lätt kan uppstå.
– I dagsläget är det inte klart exakt vad detta betyder för markägaren. Målsättningen är att skapa ett verktyg för markägaren och inte att programmen skall påverka planer och markanvändningen. Detta måste vi hålla fast vid.
Goda nyheter
Avslutningsvis lyfte Holmgård fram två goda nyheter. Den ena av dessa är den nya inlösningslagen som kommer att förbättra markägarens position och rättigheter.
Dessutom kommer skogsavdraget att höjas från 60 till 75 procent.
– Skogsavdraget träder i kraft i januari nästa år och kan användas för skatteåret 2026.