EU:s reglering av tunga jordbruksdrönare hotar det europeiska jordbrukets konkurrenskraft. I Bryssel är man medveten om problemen, men förändringsprocessen är trög. Under tisdagen ordnade MTK tillsammans med bolaget Mtech ett evenemang om regleringen av tunga jordbruksdrönare i Europa och hur den riskerar att ge globala konkurrenter ett allt större försprång när jordbruket moderniseras.
MTK:s ordförande Tero Hemmilä öppnade tillfället med att betona betydelsen av teknisk utveckling inom lantbruket.
– Teknologi är i sig inget nytt inom jordbruket. Sedan tiden med järnhjul och finska kallblod har ny teknik tagits i bruk ute på åkrarna.
Hemmilä framhöll att risker med nya metoder och tekniker måste identifieras, men att tillståndsprocesserna samtidigt behöver vara snabba för att konkurrentländer inte skall springa förbi.
– Det finska folket är tekniskt orienterat, så jag tror att vi kan ta i bruk den här teknologin på ett intelligent sätt. För den är viktig.
Tunga drönare kräver omfattande tillstånd
Evenemanget inleddes med att Mikko Hakojärvi från Mtech visade upp två versioner av den kinesiska drönaren XAG P100 Pro, som kan användas för sådd, gödsling och ogräsbekämpning.
Vid vårgödsling har försök visat en kapacitet på upp till tio hektar per timme vid 100 kilo per hektar, och fem till sex hektar per timme vid 200-300 kilo per hektar.
Vid användning av flytande gödsel har kapaciteten varierat mellan 10 och 12 hektar per timme beroende på om mängden uppgått till 15 eller 30 liter per hektar.
– Drönare ger många fördelar. De orsakar ingen markpackning, påverkas inte av våta åkrar och möjliggör exempelvis tidig gödsling på våren, berättade Hakojärvi.
Hur den fördelaktiga tekniken skall kunna tas i bruk i praktiken blev ändå dagens huvudtema. I vägen står framför allt den strikta lagstiftningen.
Pasi Takala, enhetschef vid Transport- och kommunikationsverket Traficom, redogjorde för tillståndsprocesserna kring obemannad luftfart.
– Drönare som väger över 25 kilo kräver specialtillstånd. Sedan EU:s drönarreglering trädde i kraft har vi beviljat 181 tillstånd och ytterligare 120 ansökningar är under behandling, och vi arbetar på att försnabba processen, sade Takala.
Drönaroperatörer måste registrera sig i Traficoms system och avlägga ett prov om drönaren kräver specialtillstånd. Tillståndsprocessen omfattar bland annat en så kallad SORA-riskanalys där mark- och luftrisker bedöms.
Dessutom krävs försäkring och en drifthandbok som beskriver verksamheten.
– Regleringen bygger på att riskerna med obemannad luftfart bedöms som betydande. Den som ansöker om tillstånd måste kunna visa hur riskerna aktivt minskas.
Copa-Cogeca arbetar för undantag för drönare
I Bryssel pågår ett långsamt arbete med att lätta på regleringen av jordbruksdrönare.
Tamás Racskó, policy adviser vid den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca, berättade via distansförbindelse hur organisationen försöker påverka lagstiftningen.
Som en del av EU:s omnibuspaket, som syftar till att förenkla regleringen, väntas vissa förändringar åtminstone i teorin.
– Det här omfattar förändringar i direktivet om hållbar användning av växtskyddsmedel, och där vill vi få in vissa ändringar, sade Racskó.
Copa-Cogeca vill ändra definitionen av flygspridning av växtskyddsmedel så att drönare inte längre omfattas av den. I stället skulle drönare klassas som precisionsteknik. Det nuvarande förbudet mot flygspridning skulle därmed innehålla ett undantag för drönare.
– I EU-rådet verkar attityden till drönare vara komplicerad, men i parlamentet är inställningen mer positiv, inte minst på grund av de konkurrensfördelar som tekniken kan ge. Arbetet med att ändra regleringen har redan inletts och jag tror att också vår organisation kan nå resultat där.
Kommissionen vill identifiera lågriskdrönare
Tove Jern, ledande sakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet, redogjorde för lagstiftningens nuläge och EU-kommissionens planer.
Sedan 2025 har det varit möjligt att ansöka om tillstånd för att använda drönare vid spridning av växtskyddsmedel inom försöksverksamhet. Som en del av förenklingen av regelverket väntas processen bli lättare.
– Kommissionen föreslår en identifiering av drönartyper vars risknivå är densamma som eller lägre än vid konventionell spridning. Enligt förslaget skall Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, ta fram anvisningar för riskbedömning och för hur säkra drönare skall identifieras.
Förslaget har behandlats i EU-rådet i början av året och behandlingen i Europaparlamentet är på väg att inledas. Därefter väntar trilogförhandlingar, vilket gör att tidtabellen fortfarande är öppen.
– Kommissionen kommer i något skede att publicera en lista över lågriskdrönare. För dessa drönare skulle det inte längre krävas specialtillstånd för flygspridning av växtskyddsmedel.
Europa ligger redan efter
Under mötet kunde flera sakkunniga vara eniga om att Europa redan har hamnat på efterkälken till följd av den strikta regleringen.
Även om Ukraina gjort stora framsteg inom drönaranvändning både inom försvarsindustrin och jordbruket är det Nordamerika och Kina som dominerar globalt.
– Det står klart att vi i Europa har ett kunskapsglapp när det gäller användningen av drönare inom jordbruket. Kunskap och erfarenhet har byggts upp på andra håll, konstaterade Ari Ronkainen, forskare i digital teknologi inom jordbruket vid Naturresursinstitutet Luke.
Enligt Ronkainen bygger den europeiska forskningen främst på observationer, kartläggning och beslutsfattande, medan den praktiska användningen sker i Asien.
Ronkanen framhöll att det i Finland finns regionala projekt med värdefull kunskap, men de är ofta svåra att skala upp eller lider av bristande finansiering, vilket hämmar utvecklingen av erfarenhet och kompetens.
– Vi borde också jämföra vår forskning med den som görs exempelvis i Nordamerika. Det gäller att kunna fastställa risknivåerna för drönaranvändning och skapa standarder. Annars kommer vi inte vidare.