För nästan tio år sedan införde den dåvarande danska regeringen en skatt på fetthaltiga livsmedel. Den så kallade fettskatten var impopulär och avskaffades ett drygt år senare. Nu har ett forskarteam granskat fettskattens effekter.
Danmark blev det enda landet i världen som införde en fettskatt. Avgiften på 16 danska kronor (2,15 euro) per kilo mättat fett i livsmedel skulle locka danskarna att livnära sig hälsosammare.
Enligt kalkylerna skulle fettskatten teoretiskt förlänga danskarnas medellivslängd med några dagar. Särskilt fetthaltiga livsmedel som smör, grädde, kött, pizza och olika slag av färdigmat blev dyrare.
Ett internationellt forskarteam vid Donau-universitetet i Krems har försökt utreda fettskattens effekter. Forskarna intervjuade 2.000 hushåll och penetrerade försäljningsstatistiken hos en dansk matkedja med nästan 2.000 filialer.
Statistiken tyder på att fettförbrukningen per person kan ha minskat med 42 gram per vecka. Försäljningen av köttfärs minskade med fyra procent medan konsumtionen av vispgrädde sjönk med sex procent.
En kritikpunkt är att siffrorna bara gäller själva försäljningen och inte det faktiska intaget av fett. Befolkningen kan ha fått i sig fett via andra livsmedel. Konsumtion på restauranger, arbetsplatser eller andra uteställen noterades inte.
Forskarteamet drar ändå slutsatsen att en fettskatt kan medföra positiva effekter för befolkningens kostvanor. Fetma är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och diabetes. Fet mat ska inte vara attraktiv, fastställer forskaren Ursula Griebler.
Den insamlade datamängden är emellertid otillräcklig för att fastställa skattens faktiska konsekvenser för frekvensen av fetma och övervikt hos den danska befolkningen. Detta skulle förutsätta större datamängder.
En tidigare undersökning från 2016 gav något mer konkreta resultat. Forskare vid universiteten i Oxford och Köpenhamn fastställde då att fettskatten statistiskt sett räddade 123 danska liv på årsbasis.
En nackdel med fettskatten var att konsumtionen av salthaltiga livsmedel ökade. Enligt forskarna går det att reglera befolkningens matvanor i positiv riktning genom att höja prisnivån på fetthaltig mat, men i så fall måste saltkonsumtionen också sänkas.