Finland vill inte ha ett stödtak, obalansen mellan aktörerna i livsmedelskedjan måste korrigeras och Finland vill också att glyfosatbekämpning i växande gröda ska förbjudas i hela EU. Bland annat det här framkom när jord- och skogsbruksministeriet höll ett informationstillfälle i Nurmijärvi om den kommande gemensamma jordbrukspolitiken i EU, CAP27.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (Centern) anländer till Nurmijärvi från Kouvola. Ministeriets CAP27-turné är i full gång och man försöker täcka odlingsregionerna runt om i landet. Leppä går rakt på sak. Hela strukturen i CAP måste förnyas och nu ska det ske.
– Förnyandet av strukturen i den gemensamma jordbrukspolitiken är av största vikt och det verkar som att det redan i det här skedet finns ett samförstånd i vilken riktning man ska gå.
Enbart gemensam referensram
Jari Leppä talar om att man i framtiden på EU-nivå enbart ska besluta om en gemensam referensram för politiken samt om vissa minimikrav. Medlemsländerna ska få mer makt att besluta om innehållet i samt övervakningen och uppföljningen av den stödhelhet som tillämpas inom deras område.
En plan med landsspecifika mål för varje medlemsland tas fram och kommissionen kan sedan följa upp den. Medlemsländerna övervakar i sin tur jordbrukarna.
– Medlemslandet, bland annat riksdagen, får mera ansvar. Förändringen innebär ändå inte att medlemsländerna själva får bestämma om jordbrukspolitiken utan att ansvarsfördelningen ändras, säger Leppä.
De på EU-nivå gemensamma målen för politiken, de gemensamma förpliktelserna och den gemensamma finansieringen kvarstår. De nuvarande CAP-åtgärderna kunde fortsätta inom den nya modellen, men en nyhet som kommissionen föreslår är en obligatorisk satsning på riskhantering.
En annan nyhet är ett obligatoriskt stödtak. Enligt förslaget skulle taket för direktstödens del ligga på 60.000 euro, maximalt på 100.000 euro. Dessutom skulle här ingå ett omfördelningsstöd från stora gårdsbruksenheter till små.
– Det är få saker i EU-kommissionens förslag som vi från jord- och skogsbruksministeriets sida redan i det här skedet kan säga att vi inte understöder, men stödtaket är en sådan sak, säger Leppä med emfas.
Miljö- och klimatperspektivet stärks
Miljö- och klimatperspektivet ska stärkas. Enligt kommissionens förslag introduceras ett ekosystem inom första pelaren som är obligatoriskt för medlemsstaterna. Det är ändå frivilligt för jordbrukarna att delta i det här.
Systemet med villkorlighet föreslås ersätta de nuvarande tvärvillkoren och förgröningsstödet. Systemet omfattar klimat- och miljökrav i allt större utsträckning, till exempel tillräckligt skydd av torvmarker, växelbruk, förbud mot att hålla marken bar under känsliga perioder och olika näringsämnesverktyg.
– Vad exakt allt det här innebär kommer att klarna under beredningsarbetets gång, säger Jari Leppä.
Av den totala CAP-finansieringen ska 40 procent vara klimatrelaterad och av anslagen inom den andra pelaren ska 30 procent vara miljö- och klimatrelaterade. Den nya gröna arkitekturen kommer att genomsyra CAP27.
Finansieringen under press
EU:s budgetramar (MFF) är under press efter Brexit i och med att Storbritannien har varit en stor nettobetalare. Ramförslaget lades fram i maj 2018 och målet är att ett beslut ska kunna fattas senast under hösten 2019.
– Vi får se hur tidtabellen blir mer exakt. Finland kommer att ha en viktig roll och möjlighet att ta ansvar och föra processen framåt under sin ordförandeperiod, den senare hälften av 2019, säger Jari Leppä.
Nedskärningen är proportionellt sett större inom den andra pelaren (landsbygdsutveckling) än inom den första pelaren (direkta stöd). Det här är ett problem för Finland eftersom programmen inom den andra pelaren, som miljöersättningen, kompensationsersättningen (LFA), ersättning för djurens välbefinnande och LEADER, varit bra och Finland har utan svårigheter tilldelats resurser för åtgärder inom den andra pelaren.
Enligt EU-kommissionens förslag skulle nedskärningarna av CAP-stödet i Finland i praktiken vara 15 procent i de direkta stöden och hela 26 procent i medlen för landsbygdsutveckling.
– Vi kan inte acceptera nedskärningar i CAP för Finlands del. Man kan inte ställa nya krav på jordbruket och samtidigt minska på finansieringen av dessa krav, säger han.
Under 2019 kommer det också att ske märkbara förändringar i flera olika EU-institutioner, inte minst kan EU-parlamentsvalet i maj förändra maktbalansen i parlamentet avsevärt. Vilka följder det kan få för förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken återstår att se.
Tre saker från Karhinens rapport
Anna-Maija Kirkkari, vice VD vid arbetseffektivitetscentralen TTS, frågar Jari Leppä vad som enligt honom är det viktigaste som framkommer i Reijo Karhinens rapport.
– Tre saker. Det gemensamma matbordet, det vill säga att alla parter i livsmedelskedjan sitter ner vid samma bord och diskuterar, ett kunskapscenter för matproduktion och en utökad export. De här sakerna anser jag är värda att ta fasta på och utveckla vidare, svarar han.
Leppä fick också några andra frågor i Nurmijärvi och gav i svaren bland annat beskedet att obalansen mellan aktörerna i livsmedelskedjan måste korrigeras samt att Finlands ståndpunkt är att glyfosatbesprutning i växande gröda bör förbjudas i hela EU.
Gäller att anpassa sin produktion
Johan Eklund, spannmåls- och oljeväxtodlare från Helsinge lokalavdelning i Vanda, är på plats i Nurmijärvi. Han blir inte glad när han lyssnar till vad minister Leppä har att säga.
– Inga muntra besked här precis. Det finns en överhängande risk att stödnivån minskar. Nu gäller det att anpassa sig och minska på kostnadssidan i sin egen produktion.
Det är tuffa tider inom jordbruket.
– Med de här beskeden och osäkerheten som alltid råder i ett övergångsskede i åtanke motiverar det inte till att göra större investeringar just nu, säger han.
Det är fortfarande oklart när den nya gemensamma jordbrukspolitiken träder i kraft. Jord- och skogsbruksministeriet bedömer att det är 2021, 2022 eller 2023.
Läs också:
CAP-turné i Salo Mycket ännu öppet men Finland har klara linjer