EU:s medlemsländer enades tidigt på onsdagsmorgonen om de allmänna linjerna för nästa CAP-reform. Rådets ordförande, Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner, betecknade resultatet som ett systembyte inom EU:s jordbrukspolitik.
Efter det långa mötet i Luxemburg påpekade Klöckner att alla EU-länder för första gången enas om gemensamma, förpliktande standarder för miljö- och klimatskyddet. Det är unikt med tanke på de varierande jordbrukssystemen i de olika medlemsländerna.
Ett viktigt begrepp är konditionalitet. Ersättningar förutsätter motprestationer. Direktstöden i den första pelaren kopplas till högre miljöstandard med ”förstärkt konditionalitet”, då EU betalar sina bönder för det merarbete och merkostnader som klimatskyddet kräver.
Klimatskydd måste löna sig, menar Klöckner. Reformen ska betraktas som ett fundamentalt steg mot mer uthållighet, rättvisa och konkurrenskraft inom EU:s jordbruk. Samtidigt har man sökt lösningar som går att omsätta i praktiken.
Länderna får mer spelrum
I centrum står miljö och klimat. Men reformen syftar också till att öka medlemsländernas handlingsutrymme för att planera och genomföra åtgärder som lämpar sig för lokala omständigheter och behov.
Utöver miljö- och klimatambitionen är den så kallade genomförandemodellen ett centralt element. Syftet med reformen är att öka medlemsländernas spelrum. Planering och genomförandet av åtgärder kan arrangeras enligt ländernas egna behov.
Ministrarna antog en kompromiss där varje medlemsland ska öronmärka minst 20 procent av medlen i den första pelaren för miljösystemen. Förslaget har splittrat medlemsländerna, men en tvåårig övergångstid ska underlätta omställningen.
Vi betraktar den som ett slags inlärningsfas, förklarade Klöckner. Varje medlemsland har frihet att utveckla en nationell strategi. Den allmänna riktlinjen gör det också möjligt att beakta miljö- och klimatmålen i den andra pelaren vid genomförandet.
Åtgärderna inom den andra pelaren är fleråriga och därmed mer verkningsfulla för klimatet än de ettåriga åtgärderna i den första pelaren, kommenterar Finlands jordbruksminister Jari Leppä, som är nöjd med resultatet.
Opposition i Östeuropa
Den aktuella allmänna inriktningen antogs till slut av en kvalificerad majoritet bland EU:s jordbruksministrar. Litauen röstade som enda land mot förslaget. Lettland, Rumänien och Bulgarien lade ned sina röster.
Kommissionens förslag till jordbruksreform presenterades redan i juni 2018, men då var medlemsländerna ännu inte mogna för gröna ambitioner. Länderna ville först invänta budgetramen för 2021-2027, som slogs fast först i juli detta år.
Slutligen avgörs CAP-reformen i de kommande trilogförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet, som vill avsätta 30 procent av medlen i den första pelaren för miljösystemen.
Parlamentet röstar denna vecka om ett eget förslag till CAP-reform. Förslagen ska därefter jämkas samman i de gemensamma trilogförhandlingarna mellan kommissionen, medlemsländerna i rådet och parlamentet.
Förhandlingarna startar redan i oktober, men de kan bli knepiga, eftersom positionerna mellan rådet och parlamentet avviker från varandra i viktiga punkter.