EU:s jordbruksministrar har denna vecka fortsatt debatten om nästa CAP-modell efter 2020. Förhandlingarna är nu på väg in i sin slutfas. Ordförandelandet Tyskland hoppas på en kompromiss om den framtida jordbrukspolitiken redan i oktober.
Ännu går åsikterna isär på olika håll. Mötets ordförande, Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner, uttryckte i varje fall optimism. Hon tror att medlemsländerna ska vara redo att anta rådets allmänna riktlinje redan vid nästa möte i oktober.
Klöckner fick bistånd av agrarkommissionär Janusz Wojciechowski, som informerade ministrarna om den gröna arkitekturen. Han redogjorde för delar i CAP-reformen som berör miljö och klimat med koppling till jordbruksstödets utformning.
Klöckner medgav att att många frågor fortfarande tarvar diskussioner men kompromissviljan är tydlig. Målet är en jordbrukspolitik som ska trygga böndernas konkurrenskraft under omställningen till miljövänligare metoder.
Miljöhänsyn är ett töjbart begrepp
Rådet går till och med längre än kommissionens målsättningar. Det får inte råda något tvivel. Våra miljöambitioner är realistiska och praktiskt möjliga att genomföra för de europeiska producenterna, tillade Klöckner.
Kommissionen och det tyska ordförandeskapet går in för förpliktande miljöersättningar, så kallade eco-schemes. Men än så länge har regeringarna olika syn på hur långt regeringarna kan sträcka sig när det gäller miljöhänsyn.
Österrike, Polen, Ungern, Finland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Kroatien, Malta och Slovenien är försiktiga i sina bedömningar. Länderna anser att kompromissförslaget ännu måste finslipas.
Finland framhävde en lösning som gör det möjligt att på ett flexibelt sätt beakta båda pelarnas bidrag till miljö- och klimatåtgärderna. Finland och många andra länder har goda erfarenheter av landsbygdsprogrammens miljöåtgärder.
Det förefaller ändå som om miljöersättningarnas kritiker skulle vara beredda till en kompromiss, under bestämda förutsättningar. Åtminstone tyder veckans debatt på god vilja i medlemsländerna, bedömer Klöckner.
Österrike har lagt fram ett dokument som kunde främja ett samförstånd kring en minimibudget. Enligt förslaget skulle medlemsländerna ha möjlighet att sänka insatsen för miljöersättningarna med en förstärkt andra pelare.
Misstro mot kopplade stöd
På nästa möte i oktober ska ministrarna bland annat diskutera produktionskopplade stöd. De östeuropeiska länderna skulle gärna höja de nuvarande taken. Därmed vill länderna främja specifika produktionsinriktningar.
Rumänien föreslog en höjning av andelen produktionskopplade stöd till 15 procent. Därmed kunde landet stimulera produktionen av gris och fågel. Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien efterlyser likaså en större koppling.
Flera gamla medlemsländer varnade däremot för en starkare koppling. Österrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland befarar störningar i konkurrensen mellan medlemsländerna om stöden riktas alltför starkt till en viss produktion.
Klöckner underströk att förhandlingarna mellan kommissionen och medlemsländerna ska genomföras med fullständig transparens. Det blir inga hemliga möten. Om det uppstår problem, kommer rådet också att berätta om dem.
För Klöckner är det viktigt att alla bönder i Europa ska känna att de behandlas lika. Inför pressen medgav hon att det ännu återstår mycket arbete. Ett extra möte med experter ska sammankallas före nästa ministermöte för att lösa knepiga detaljer.