Efter nästan två års kamp mot landskapsförvaltningens byråkrati ger Ålands Hushållningssällskap upp sitt försök att testa hur digital stängsling med hjälp av GPS-styrda halsband skulle fungera på Åland. Styrelsens ordförande Carin Holmqvist anser att miljöbyrån medvetet förhalat ärendet för att stoppa projektet.
– Det är helt galet hur ärendet skötts inom förvaltningen, kommenterar Holmqvist, som själv har varit chef för landskapsregeringens näringsavdelning och senare som chef inom näringslivet haft mycket med myndigheter att göra.
De digitala halsbanden är tillåtna i exempelvis Norge, Storbritannien och Australien. Men när hushållningssällskapet hösten 2021 ville få klartecken att testa metoden på Åland blev det problem trots att landskapsregeringen i november 2021 – då fattade dåvarande miljöministern Alfons Röblom ett beslut som både hushållningssällskapet och landskapets näringsavdelning uppfattade som klartecken för projektet.
– Projektets finansiering var därmed klar och vi gjorde alla förberedelser. Men den nya landskapsveterinären och miljöbyråns jurist gjorde helt andra tolkningar av landskapsregeringens beslut. De ansåg att det handlade om djurförsök som förutsätter både verksamhets- och projekttillstånd, berättar Holmqvist.
Hushållningssällskapets uppfattning var däremot att det var att en demonstration av att de digitala halsbanden absolut inte kan likställas med regelrätta djurförsök som exempelvis försiggår på kaniner, möss och andra försöksdjur i helt andra sammanhang än jordbruk.
Klubban i huvudet
Trots att de digitala halsbanden aldrig kommit till användning på Åland gjorde miljöbyrån ändå en polisanmälan mot hushållningssällskapet både för djurskyddsbrott samt olaglig införsel av utrustning som miljöbyrån hävdade att potentiellt kunde vara farlig för djur.
– I stället för att alls prata med oss om saken slog man direkt klubban i huvudet på folk med en polisanmälan som kunde få enorma konsekvenser för enskilda människor. En av hushållningssällskapets medarbetare som själv är jordbrukare kunde exempelvis riskera att förlora alla sina stöd, påpekar Carin Holmqvist som är utbildad agronom.
Under polisutredningen avskrevs dock påståendet om djurskyddsbrott eftersom halsbanden aldrig testats på Åland. Men eftersom hushållningssällskapet hade beställt halsband till Åland för 15 nötkreatur och nio får skickade polisen ändå ärendet till åklagare för åtalsprövning.
Efter miljöbyråns anmälan dröjde det ändå nästan ett helt år innan polisutredningen blev klar.
Avgörande för att hushållningssällskapet drog tillbaka sin ansökan om att nu i sommar få testa halsbanden var ändå miljöbyråns segdragna behandling av ärendet.
Efter landskapsregeringens uttalade tidigare krav lämnade hushållningssällskapet i november i fjol in en ansökan om både verksamhets- och projekttillstånd för att få testa halsbanden mellan den 1 juni och 31 augusti 2023.
– I början av mars beviljades verksamhetstillståndet, men däremot fattades inget beslut om projekttillståndet fast man mycket väl kunde ha fattat båda besluten samtidigt, påpekar Carin Holmqvist med sin bakgrund som chefstjänsteman vid landskapsregeringen.
”Entydigt tecken” att man ville stoppa
I stället krävde miljöbyrån i slutet av mars kompletteringar beträffande projekttillståndet. Den förfrågan besvarades snabbt, men ingenting hände förrän hushållningssällskapet den 26 maj fick en sexsidig skrivelse med begäran om kompletteringar.
– Och där frågade man efter information som vi redan hade gett. Helt sjukt att fråga efter kompletteringar bara fem dagar innan projektperioden skulle börja, tycker Carin Holmqvist.
I ett separat mejl framhöll landskapsregeringen dessutom att den nämnd som beviljar projekttillstånd har 40 dagar på sig att fatta beslut efter det att hullhållningssällskapet lämnat in sitt svar.
Carin Holmqvist ser detta som ett ”entydigt tecken” på att ärendet medvetet förhalades för att helt sabotera möjligheten att testa digitala halsband den här sommaren.
– Hela ärendet är ytterst dåligt skött från miljöbyråns sida och handläggningen kan inte anses vara förenlig med god förvaltningssed, säger Holmqvist med sin sjuåriga erfarenhet som chefstjänsteman vid landskapsregeringen.
Kommenterar inte
Vid miljöbyrån har ärendet handlagts av veterinär Maria Bergström.
Varför har det tagit så länge att få fram beslut?
– Jag kommenterar inte enskilda ärenden. Det gör vi aldrig, är hennes enda svar.
Men ännu i fjol när LF skrev om både hushållningssällskapets försöksprojekt och landskapets förbluffande polisanmälan gav Maria Bergström nog kommenterar om det enskilda ärendet.
Djurvänlig teknik
De digitala halsbanden avger först en ljudsignal och senare en svag elektrisk stöt ifall djuren inte håller sig inom sitt virtuella stängselområde. Tekniken testades redan i fjol för första gången i Sverige både på nötkreatur och får.
Försöken visade att djuren snabbt lärde sig att associera ljud med en virtuell stängselgräns så att djurägaren kunde styra betestrycket enbart med hjälp av en knapptryckning i telefonen.
Fjolårets testresultat var så positiva att Sveriges statliga forskningsinstitut RISE den 24 april i år startade ett treårigt projekt för att tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet SLU undersöka den praktiska tillämpningen för ”riktad och effektiv naturvårdsskötsel”.
Också i Finland har en köttdjursuppfödare i Lembois i samarbete med Tammerfors tekniska universitet testat de digitala halsbanden. Erfarenheten också där var att djuren mycket snabbt och enbart på basen av ljudsignalen lär sig betets gränser redan innan de känner den svaga elektriska impulsen.
Carin Holmqvist beklagar att hushållningssällskapet inte fått lov att genomföra liknande tester som i Sverige eller i Finland med de digitala halsbanden.
– Hushållningssällskapet får pengar av landskapsregeringen uttryckligen för att försöka utveckla det åländska jordbruket, men motarbetas av landskapets egen miljöbyrå. I handläggningen av hela det här ärendet har det förekommit ett paragrafrytteri som inte alls stämmer överens med landskapsregeringens politiska ambitioner, påpekar Carin Holmqvist.