Med minimal jordbearbetning vill lantbrukaren och rådgivaren Josef Appell i sydvästra Sverige skapa ett jordbruk som utnyttjar luftens överskott av koldioxid för att skydda odlingsmarken och samtidigt ökar avkastningen och långsiktigt förbättrar jordbrukets lönsamhet.
Appell var en av föreläsarna på det seminarium om hållbarhet inom jordbruket som Ålands landskapsregerings jordbruksbyrå förra veckan ordnade i Mariehamn. Han har arbetat tio år som inspektör på ett stort jordbruk där han tillämpade grunderna för konceptet ”conservation agriculture”, som enligt honom innebär en ”återgång till det naturliga”.
Enbart under de senaste 50-70 åren har jordbruksmarkernas mullhalt enligt Appell halverats på grund av de klimatet och de odlingsmetoder som används.
– Klimatförändringar, periodväder, bristande ekologisk mångfald och markpackning medför jorderosion, läckage av näringsämnen, stagnerande skördar, sämre matkvalitet och dålig lönsamhet, anförde han som hotbilder för dagens intensiva jordbruk.
Låter maskar göra jobbet
Sedan två år driver Appell nu ett ekologiskt jordbruk på 330 hektar enligt principen för ”conservation agriculture”. Med minimal jordbearbetning och mellangrödor som ska skydda jorden mot uttorkning, frost, brännskador och skärskador förbättras markernas mullhalt och skördarna blir större år för år.
– När jag började den ekologiska odlingen för två år sen köpte jag ingen plog så nu ska jag bevisa att det går att odla utan att plöja.
När marken inte plöjs trivs maskarna ”som jobbar gratis dygnet runt” och gör ett fantastiskt arbete med att ”flytta miljontals ton jord per år” och bryter ner förmultnande växtrester till kol, som det enligt Appell finns brist på i de flesta jordar.
– I atmosfären finns det däremot ett överskott på kol i gasform så det gäller att vända på detta och med hjälp av solen och växternas fotosyntes se till att det bildas kolmolekyler i åkermarken så att den blir fruktbar också för kommande generationer.
Appell hänvisade till en internationell studie som hävdar att om man kan öka jordarnas mullhalt ”fixar man” problemet med atmosfärens överskott av koldioxid.
– Så lantbrukarna gör också en stor samhällsnytta.
Växttäcke skyddar mot avdunstning
För att lyckas bra med att binda kol i marken krävs bland annat en växtföljd med största möjliga variation. Appells erfarenhet är att exempelvis en kombination av spannmål och baljväxter också ger större skördar.
Exempelvis majs som mellangröda minskar däremot skördarna.
– En viktig faktor för att skydda odlingsmarken och dess mullhalt är också att ha markerna gröna så mycket som möjligt, förklarade Appell och visade bilder på sina blommande åkrar ännu i november.
– Då fungerar marken som en tvättsvamp. Ju mera växter desto mindre avdunstning, förklarade han.
Mellangröda problem för specialodlingen
Grönsaksodlaren Bror-Erik Sandell påpekade att det på Åland med mycket specialodling i form av chipspotatis, lök och grönsaker kan vara problematiskt med mellangrödor.
Ålands potatisodlarförenings ordförande Jonas Lundberg undrade varför Appell valde att satsa på ekologisk odling och fick svaret att det är stor och växande efterfrågan på ekologiska produkter, som kan förbättra lönsamheten.
Appell bor ca 600 kilometer söder om Åland och har därmed andra förutsättningar beträffande klimat och växtsäsongens längd. Men också Lundberg testar fånggrödor för att försöka höja markens mullhalt.
– Nere i Skåne har man ju lite mer tid på sig, men Åland har ganska långa och varma höstar. Liggsäden blir ofta ganska grön och frodig så det borde nog finnas möjligheter för fånggrödor efter tröskningen så att marken inte ligger bar alltför länge, säger Lundberg som är ÅPF:s viceordförande.
ÅPF:s vd Henry Lindström tycker också att det är intressant med någon mellangröda som passar in i gårdens odlingssystem för att skydda marken och ta upp näring under senhösten och vintern då det normalt regnar och risken för näringsläckage är störst.
Ålands hushållningssällskaps växtodlingsrådgivare Joachim Regårdh tyckte att Appell hade en intressant och inspirerande föreläsning. Också på Åland är det enligt Regårdh många som plöjer sina marker mindre än tidigare. I stället satsar de på direktsådd och minimerad markbearbetning där man bara bearbetar 5-10 centimeter av markytan.
– De moderna maskinerna och utvecklingen av det biologiska kunnandet gjort det möjligt att minska jordbearbetningen på djupet. Josef Appell har gått ”all in” i det här nya tänket, men för andra odlare är det nog bäst att ta ett steg i taget, tycker Regårdh.