Den brittiska regeringen har presenterat en lagstiftning som ska påskynda utvecklingen av genredigerade grödor. Den första produkten kan bli en tomat, som främjar kroppens upptagning av D-vitamin.
Regeringen i London har fria händer för sin politik. I EU avancerar genredigeringen långsamt eller inte alls. Britterna gynnar sig friheten att pröva nya lösningar. I likhet med USA och många andra jordbruksländer avancerar gensaxen.
Regeringen tillkännagav nyligen ett lagförslag som kan påskynda godkännandet av genredigerade livsmedel. Lagen ska släppa lös potentialen för gensaxen, d.v.s. precisionsförändringar i växternas arvsmassa.
Premiärminister Boris Johnson har drivit på en ändring av lagstiftningen. Brexit har gjort det möjligt för britterna att lösgöra sig från EU-lagstiftningen och välja en alternativ väg. Landets växtförädlare har länge väntat på detta.
Lagen ”Genetic Technology Precision Breeding Bill” ska enligt BBC främja innovation och förädling av mer näringsrika grödor. Genredigeringen påskyndar införandet av önskvärda egenskaper. Det har också blivit lättare att starta fältförsök med genredigerat växtmaterial.
Tilll en början kommer den nya lagen endast att gälla i England. Precisionsredigering innebär att enstaka bokstäver i den genetiska koden får ändras. Sådana förändringar har hittills endast varit möjliga genom tidsödande korsningar.
Snabbare förädlingscykel
Lagstiftningen tillåter däremot inte modifiering enligt den första generationens GMO-teknik, som innebär att en hel gen i DNA från en växt skulle få bytas ut eller avlägsnas. Trots detta ger den nya lagen chansen till snabba framsteg inom växtförädlingen.
Experter inom den brittiska administrationen utgår från en betydligt snabbare förädlingscykel inom växtförädlingen. De nya kulturerna passerar alla relevanta skeden inom ett eller två år, mot upp till tio år inom den konventionella förädlingen.
Insatserna av ny forskning kan också minska risken för missväxt till följd av skadliga växtsjukdomar eller svåra följder av klimatförändringen. Regionala störningar i livsmedelsförsörjningen går också att kompensera genom gensaxen.
Forskarna hänvisar till den aktuella situationen med livsmedelsbrist i viktiga regioner. Gensaxen kan göra det möjligt att regionalt korrigera skördenivåer genom högre avkastande sorter, sänkta gödselgivor eller resistenta grödor.
Den nya lagen medför ett förenklat regelverk för precisionsförädlade grödor. De genetiska förändringarna måste uppfylla kravet, att motsvarande förändring också är möjlig genom en naturlig, traditionell förädling eller process.
Underlättar sortförädlingen
I den första etappen tillåter lagstiftningen enbart metoder som bidrar till sortförädlingen. Trots detta räknar forskarna med snabba framsteg inom utvecklingen av grödor som är resistenta mot hetta, torka och vattenbrist.
Det brittiska laboratoriet Rothamstead Research har dessutom redan lyckats sänka halten av aminosyror hos vete, vilket är relevant för utvecklingen av acrylamid vid upphettning. Substansen misstänks vara cancerframkallande.
Forskare vid John Innes Center i Norwich har tagit fram tomater som förbättrar upptagningen av D-vitamin hos människor. Tekniken stänger en specifik molekyl i den genetiska koden. Många britter lider av brist på D-vitamin.
Men forskarna arbetar inte enbart med grödor. Forskare vid Roslin Institute i Edinburgh har rapporterat om intressanta framsteg inom förädlingen av grisar med förstärkt motståndskraft mot dödligt PRRS-virus.
Enligt miljöminister George Eustice är lagändringen nödvändig för att bekämpa effekterna av klimatförändringen. Vi kommer att behöva fler torkresistenta grödor och försöker parallellt minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Eustice är noga med att understryka skillnaden mellan GMO och genredigering. Precisionsförädlingen ger goda möjligheter att snabbt ändra grödans egenskaper Genetisk modifiering är en helt annan sak, betonar ministern.