Det första europeiska fältförsöket med Crispr-Cas- förändrat vete har fått klartecken av jordbruksministeriet Defra i London. Forskningsinstitutet Rothamsted Research (RRI) ska ta fram en vetesort med extremt låg halt av aminosyran asparagin.
Försöket startar redan denna höst i Hertfordshire och blir det första forskningsprojektet med gensaxen under fri himmel i hela Europa. Målet är att utveckla ett vete med starkt reducerade mängder aminosyror och asparagin.
Asparagin omvandlas till cancerframkallande akrylamid, som bildas då mat upphettas till höge temperaturer vid bakning, fritering och rostning. Livsmedel med höga halter av akrylamid är exempelvis potatischips, pommes frites och rostat bröd.
Enligt RRI använder forskarna en blandning av den gamla GMO-gentekniken och den moderna gensaxen Crispr-Cas. I laboratoriet har forskarna stängt av syntetasgenen ToASN2, som svarar för asparagin.
Halten sänks till tio procent
Därigenom producerar plantorna i försöket bara cirka tio procent av den normala mängden asparagin. På ett 1.500 kvadratmeter stort försöksfält ska forskarna nu fastställa de mängder av asparagin som försöksvetet producerar under bar himmel.
De genredigerade plantorna kommer att odlas tillsammans med ett vete där asparaginsyntesen till en början framkallas med hjälp av den gamla GMO-tekniken, som resulterar i slumpmässiga mutationer.
Crispr förändrar samtidigt en särskild målgen genom att slå ut ett bestämt protein. Efter redigeringen ska GMO-delen avskiljas från processen under några generationer. Under de första två åren kommer GMO-vete ännu att finnas kvar i fältet.
Under det tredje försöksåret ska enbart de genredigerade plantorna i Crispr-processen återstå. Trots skillnaden mellan GMO och Crispr-Cas kommer de genredigerade plantorna att behandlas med samma säkerhetsföreskrifter som gäller för GMO.
Försöket ska bekräfta tesen att nivåerna av asparagin går att sänka i vete utan att äventyra spannmålens kvalitet. Detta skulle gynna konsumenterna men också livsmedelsindustrin, som noga måste kontrollera förekomsten av akrylamid i maten.
Britterna hoppas på försprång mot EU
Storbritannien vill införa gensaxen med en tidtabell som ännu inte ens hägrar för EU. Premiärminister Boris Johnson hoppas att Storbritannien snart ska tillåta gensaxen. Detta ska skapa ett avgörande försprång gentemot EU.
Ett problem för britternas handel med EU är svårigheterna att identifiera växter som har redigerats med gensaxen. En detaljerad dokumentation kan ge en fingervisning om utsprunget men den borde i så fall vara vattentät.
Den brittiska farmarorganisationen NFU välkomnar i princip den nya tekniken. NFU konstaterar att gensaxen skiljer sig från den klassiska GMO-tekniken och anser att en separat reglering inte längre är motiverad.
Gensaxen har redan tagits i bruk i många länder ute i världen och NFU stöder detta, säger NFU:s viceordförande Tom Bradshaw. Tekniken öppnar nya möjligheter för brittiska bönder, som kan producera mer livsmedel för den brittiska befolkningen.
Omvänt ser Bradshaw också faror för britterna, framför allt inom handeln med EU. Det är oerhört viktigt för Storbritannien att också framöver bedriva handel med EU och detta gäller särskilt exporten av livsmedel.
Svårt att vända opinionerna i EU
EU-kommissionen fastslog tidigare i år att GMO-lagstiftningen från 2001 inte längre är ändamålsenlig. EU-lagstiftningen borde snarast möjligt anpassas till de senaste framstegen inom växtförädlingen, d.v.s. gensaxen.
Enligt kommissionen visar studien entydigt att de nya växtförädlingsmetoderna bidrar till ett uthålligare jordbruk.
Frågan är om gensaxen trots alla fördelar har en chans att slå igenom i EU. Det politiska motståndet är kompakt, särskilt i mellersta Europa.