Risken för en hård Brexit ökar dag för dag. Enligt uppgift ska det brittiska parlamentet redan nästa tisdag rösta om brexitavtalet med EU. Utan ett avtal väntar kaos för de brittiska bönderna, varnar producentorganisationen NFU.
Det föreliggande brexitavtalet har fortfarande få vänner i det brittiska parlamentet. Premiärminister Theresa May har jobbat hårt för att skaffa stöd men hennes övertalningsförsök har inte förmått negativt inställda parlamentariker att byta sida.
Oddsen är dåliga inför omröstningen i underhuset. Varken regeringspartiet Tories eller Mays stödparti, nordirländska DUP, är benägna att sluta leden kring utträdesavtalet. Labour-oppositionen avvisar förslaget kategoriskt.
En option som har nämnts vore att skjuta upp Brexit för att vinna mer tid för ett avtal. Frågan är om EU skulle gå med på detta. Det brådskar för att få klarhet innan bland annat långtidsbudgeten ska spikas.
En talesman för EU-kommissionen bekräftade ännu senaste fredag att EU inte har något som helst intresse att ändra sina positioner. Inga omförhandlingar eller ändringar är aktuella, heter det i Bryssel.
Bönderna blir utan konstgödsel
Den brittiska producentorganisationen NFU varnar för katastrofala förhållanden. Omkring 90 procent av allt djurvaccin och alla läkemedel för boskap härstammar från EU, varnar NFU-ordföranden Minette Batters.
Bönderna riskerar att bli utan konstgödsel då priset stiger till nivåer som ingen producent kan betala. Många viktiga produktionsmedel framställs överhuvudtaget inte inom landet. Höga skatter på produktionsmedel pressar dessutom upp matpriserna för konsumenterna.
Dessutom riskerar viktiga varor att bli liggande för långa tider i hamnarna i väntan på klarering. Största delen av handeln löper med fartyg över den engelska kanalen via hamnarna i franska Calais och brittiska Dover.
Starka förseningar kan försvåra tillgången på nödvändiga varor som behövs inom den brittiska jordbruksproduktionen. Än så länge har Frankrike inte visat något större intresse att investera i infrastruktur för effektivare gränskontroller i Calais.
Den brittiska exporten av jordbruksprodukter skulle likaså bli chanslös att klara priskonkurrensen med EU. Fyrtio procent av den brittiska produktionen av lammkött går till Europa. Britterna kan inte äta mer lamm bara för att exporten försvinner, säger Batters.
Också jordbruksminister Michael Gove förutspår kännbara turbulenser för brittiska bönder och boskapsuppfödare. Exportavgifter och tilläggskontroller går knappast att undvika med en hård Brexit, medgav Gove under en jordbrukskonferens i Oxford.
Om den brittiska exporten av jordbruksprodukter framöver ska orientera sig efter de internationella WTO-reglerna, kommer exporten av brittiskt lamm- och nötkött till EU att beläggas med tullar på mellan 46 och 65 procent.
Många brittiska bönder hoppas ännu på att USA ska rädda näringen ur knipan genom ett handelsutbyte inom jordbruket. Men i gengäld kräver USA-regeringen att britterna ska acceptera de generösa amerikanska matstandarderna.
Oron växer också i Irland
I fall en hård Brexit blir verklighet kommer Irland att behöva nödhjälp från EU för att stöda sin produktion av nötkött och fisk, varnar regeringen i Dublin. Irland exporterar hälften av sin nötköttsproduktion till Storbritannien.
Irlands jordbruksminister Michael Creed varnade nyligen för höga kostnader om EU och Storbritannien inte når en överenskommelse om Brexit. Om den irländska jordbruksexporten till Storbritannien beläggs med tullar blir det mycket dyrt.
Storbritannien är den med avstånd viktigaste marknaden för irländska livsmedel. Enligt Creed kommer han att på ministermötet i april begära hundratals miljoner euro i form av extra EU-subventioner för Irland om en hård Brexit blir verklighet.
Ordföranden för den irländska producentorganisationen IFA Joe Healy kräver att Creed redan nu ska lägga fram konkreta anspråk från Irlands sida. I april kan det redan vara för sent.
Healy varnar för oanat svåra konsekvenser för det irländska jordbruket och boskapsskötseln i synnerhet. Enligt IFA är den kompletta produktionen av nötkött hotad som en följd av Brexit.
Å andra sidan har Irland också dragit nytta av den segslitna Brexit-debatten. Mer än 55 stora företag har flyttat verksamhet till Irland. Därigenom har på en kort tid mer än 4.500 nya jobb uppstått i landet.