Dsc 2111
Den närmaste braxenfällan finns en bit utåt från stranden vid Brännskata fiskehamn, säger Kurt Blomqvist, styrelseordförande för Brännskata Fiskare som förädlar braxen sedan femton år tillbaka.
Landsbygdsnäringar Marknad

Braxenförädling långvarig
nisch för Brännskata Fiskare

Vid Brännskata fiskehamn i Vexala förädlas årligen 120-150 ton braxen för den inhemska marknaden. Uppköparna finns främst inom livsmedelsindustrin och storköksvärlden.

Egentligen är den absoluta högsäsongen för braxenfisket förbi när Landsbygdens Folk besöker Brännskata Fiskares fiskhanteringsanläggning i Vexala, Nykarleby i mitten av augusti.

– Verksamheten är allra livligast mellan april och juni. Då är det aktivitet sju dagar i veckan. Under semesterveckorna efter midsommar är det däremot mycket lugnt, säger Kurt Blomqvist, styrelseordförande för Brännskata Fiskare.

Braxenleveranserna till fiskhanteringshallen vid Brännskata fiskehamn fortsätter i mindre skala i augusti och längre fram på hösten.

– För en vecka sedan tog vi emot två ton braxen. Hanteringsarbetet tog två dagar. Nya partier är att vänta framöver. Flera fiskare har meddelat att de kan fortsätta leverera braxen till oss under höstmånaderna. Det är vi tacksamma för, fortsätter Blomqvist.

Braxenfärs till livsmedelsindustrin och storkök

Braxen är en tjock och benig fisk som räknas till de så kallade skräpfiskarna. Men den rutinerade yrkesfiskaren Kurt Blomqvist intygar att det inte alls är något fel på smaken.

– Speciellt rökt braxen är mycket gott. I inlandet och södra Finland är attityderna gentemot braxen i allmänhet mera positiv än i våra trakter.

Brännskata Fiskare började – som en sidonisch till företagets sik- och laxfiske och övrigt fiske – satsa på att samla in och förädla braxen för femton år sedan.

Idag har företaget tillgång till ett nätverk med ett 30-tal leverantörer som fiskar braxen i området mellan Vasa och Karleby.

Brännskata Fiskare förädlar årligen cirka 120-150 ton braxen till färs. Uppköpare är framför allt livsmedelsindustrin och storkök i södra Finland.

– Färsen omvandlas bland annat till fiskpinnar och fiskbiffar. I S-kedjans affärer återfinns dessutom malen färs av fisk numera.

Omkring 30 procent av vår braxenfångst används som foderfisk. Bland annat inom den lokala pälsfarmsindustrin, tillägger Blomqvist.

Dsc 2109
Braxenfärsen förvaras i fryslagret efter hanteringen och förmedlas vidare i tre kilos förpackningar, säger Kurt Blomqvist.

Vill gärna öka mängden

Kurt Blomqvist berättar att fiskhanteringshallen av praktiska skäl helst bearbetar 1-3 ton fisk per dag. Det konkreta fiskhanteringsarbetet sköts av en anlitad underentrepenör.

I fiskhanteringshallen förvaras fisken isad i ett kyllager inledningsvis. Därefter rensas, klyvs och separeras fisken innan den förpackas i tre kilo tunga paket. Centrallagret finns i Karleby och därifrån sänds produkterna vidare söderut.

Kurt Blomqvist säger att den egna braxenförädlingen har varit en jämn historia volymmässigt.

– Vi skulle gärna vilja öka de mängder som vi hanterar.

– Det finns gott om braxen i de österbottniska kustvattnen numera. Braxen trivs i varmare vatten och gynnas av att klimatet har blivit mildare. Det är samtidigt viktigt att minska på braxenbeståndet så att det ges plats åt andra slags fiskar, säger Blomqvist.

Befriat från kvotregleringar

Varför då överhuvudtaget satsa på förädling av denna ”skräpfisk”?

Bakgrunden är att Brännskata Fiskare tidigare har fiskat en hel del vandringssik sedan mitten av 1980-talet. Det handlade om årsfångster på 100-120 ton.

– Småningom blev sikfångsterna tyvärr mindre i takt med utplanteringarna av sikyngel minskade. Det skulle gärna kunna finnas flera ekonomer bland tjänstemännen inom förvaltningen, betonar Kurt Blomqvist.

Braxen kom med i bilden för företagets vidkommande i början av 2000-talet. Det fisket är i motsats till lax- och sikfisket helt befriat från kvotregleringar.

– Dessutom började John Nurminen-stiftelsen stöda de fiskare som fångar braxen stödas av för tio år sedan. Det handlar nämligen om miljövänliga insatser eftersom kväve och fosfor avlägsnas från vattnen.

Också andra skräpfiskar såsom mört och nors fångas, förädlas och rentav exporteras från dagens Finland.

– För vår del kommer mört och nors inte i fråga som alternativ eftersom de tillgängliga volymerna här längs kusten inte är tillräckligt omfatttande, säger Blomqvist.

Aktiebolaget Brännskata Fiskare grundades 1989 av yrkesfiskare från Vexala, Monäs och Nykarleby. Redan från starten var omkring 50 aktionärer inklusive Nykarleby stad engagerade i företaget.

Fiskhanteringshallen är byggd 1989 och den har förstorats vid två tillfällen – 2004 och 2015. Brännskata fiskehamn togs i sin tur i bruk 1984.

Dsc 2105
Brännskata Fiskare tillverkar även isbitar vilka är ett viktigt tillbehör i samband med fiskhantering.