Rybspriserna är på en god nivå och lagren i Europa låga, vilket är en möjlighet för finländska odlare. Mera forskning behövs däremot för att möjliggöra en bredare odling av proteingrödor i Finland, konstaterade experter på Naturresursinstitutet Lukes webbinarium förra veckan.
Låga lagernivåer av rybs i Europa gör att rybspriset nu är på en god nivå, sade Max Schulman, MTK:s spannmålsombudsman och styrelseordförande för Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR.
Schulman presenterade marknadsutsikterna för olje- och proteinväxter under Lukes webbinarium förra veckan.
– Det lönar sig att utnyttja möjligheten för våroljeväxter just nu. De har en mycket bättre lönsamhet än till exempel vete, sade Schulman.
Förhållandet mellan användning och lagerutrymme är 7 procent, vilket är väldigt lågt. Eftersom man i övriga Europa odlar höstoljeväxter kan nu de finländska odlarna öka lagret genom att odla våroljeväxter och fixera priset för en del av skörden, föreslår Schulman.
Priset är inte heller den enda orsaken att satsa på proteingrödor. Inom Leg4Life-projektet som är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Luke och Institutet för hälsa och välfärd THL om proteingrödor, undersökte man i fjol konsumenternas syn på balj- och proteinväxter. Över 75 procent av de tillfrågade ansåg att baljväxtodling i Finland är ett sätt att öka självförsörjningsgraden.
Behövs mer forskning
Ansa Palojärvi, forskare vid Luke, konstaterade att det däremot behövs forskning inom många områden för att kunna odla proteingrödor mera omfattande.
– Till exempel borde man se på hur man kan minska risken för urlakning av kväverik växtmassa på hösten. Ett alternativ kunde vara markförbättring som innehåller kol.
Mera forskning krävs också kring hur frigöringen av kväve kan underlättas på naturlig väg, samt hur hållbart kol uppkommer och hur markens struktur påverkas av olika åtgärder.
Inom Leg4Life-projektet undersöks möjligheter att i större utsträckning använda inhemska proteingrödor som människoföda, men också som djurfoder. Aila Vanhatalo, professor vid Helsingfors universitet, presenterade resultaten från undersökningar kring mjölkkors utfodring med bondböna.
– Bondböna är intressantare än ärt som fodergröda tack vare råproteinhalten och större proteinskörd. Odlingssäkerheten är också högre och bondböna kan lättare odlas utan stödgröda.
Enligt undersökningarna visade sig bondbönan fungera lika bra som rybs i utfodringen av mjölkkor. Bondbönan tycktes också smaka gott enligt korna.